INDUSTRI
Försvarsministern: ”Hundratals miljoner kronor” ska öka granattillverkningen i Sverige
Regeringen är beredd att medfinansiera att granatgjuteriet ökar sin produktion flera gånger om, uppger försvarsministern: ”Det är hög åtgång på dem.”
Annons
Regeringen vill kraftigt öka produktionen av artillerigranater med lång räckvidd.
– En lärdom från Ukraina är att det är hög åtgång på dem. Vi vill skapa förutsättningar för att både upphandla granater till svenska Försvarsmakten, och för att kunna ge fortsatt stöd till Ukraina.
Det handlar också om att stärka försörjningssäkerheten, säger försvarsminister Pål Jonsson till Ny Teknik.
Tillsammans med Norge och Finland har svenska regeringen sökt EU-stöd till Nordens enda granatgjuteri, Nammo i Karlskoga.
Där har tillverkningen ökat sedan efterfrågan gått upp stort i och med kriget i Ukraina. När Ny Teknik gjorde reportage hos Nammo i september 2023 planerade företaget för att inför femskift.
De tre ländernas ansökan går genom EU-programmet ASAP (Act in Support of Ammunition Production), och svar väntas i mars.
Annons
Vi är även beredda att gå in med statlig medfinansiering. Jag vill inte vara alltför specifik kring summorna, men sammanlagt handlar det om hundratals miljoner kronor.
– Vi är även beredda att gå in med statlig medfinansiering. Jag vill inte vara alltför specifik kring summorna, men sammanlagt handlar det om hundratals miljoner kronor, säger Pål Jonsson.
Hur stor produktionsökning skulle det kunna ge?
– Nammos egen bedömning är att de inom ett par år skulle kunna tredubbla sin produktion jämfört med dagens. Och då ska man komma ihåg att deras produktion idag är fördubblad jämfört med tidigare, säger Pål Jonsson.
Björn Andersson är Nammos affärsutvecklingschef i Sverige. Han vill inte ange hur mycket pengar som ansökan till EU-programmet ASAP kan ge, mer än att det handlar om flera miljarder.
– Kommissionen har många ansökningar att behandla, och det är inte säkert att de säger ja. Vår ansökan är dessutom avhängig att det blir ja till ansökningar från Nammo i Norge och Finland, där man tillverkar granatkroppar och basflöden till våra granater, säger Björn Andersson.
Vad skulle det innebära för era produktionsvolymer?
– De sista 2,5 åren har vi investerat en dryg miljard av egna pengar, och på det har vi dubblat produktionen. Skulle vi då få miljarder i plural så skulle det ju åtminstone möjliggöra en tredubbling. På totalen alltså en 600-procentig ökning jämfört med produktionsnivån den 24 februari 2022, säger Björn Andersson med syftning på starten av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.
Om stödet beviljas, ska det betalas ut till sommaren 2024. För att rent praktiskt öka produktionen krävs också att underleverantörer bygget ut.
– En granat består av granatkropp, sprängämne, drivladdning, tändpatron, tändrör ... produktionen av de olika komponenterna måste ske i balans. Jag tror de flesta underleverantörer också lämnat in ansökningar om ASAP-stöd, och antagligen kommer inte alla att beviljas.
Om ni får stödet, och om era underleverantörer kan expandera i samma takt – hur lång tid skulle det ta Nammo att trefaldiga granatproduktionen?
Annons
– Det är tidsstyrt och ska gå till insatser som färdigställs inom två år. Så till sommaren 2026 ska det vara klart.
Vad krävs för detta, förutom pengarna?
– Hela försvarsindustrin har en gammal maskinpark i dag, eftersom det i princip inte investerats i den sedan 1990-talet. Vi kommer att behöva byta ut maskiner under perioder när vi inte har produktion, exempelvis jul och midsommar. Det blir ett antal intensiva perioder de närmaste åren, om vi får stödet.
Vad händer om ni inte får EU-stödet?
– Då kommer vi att öka vår produktion ändå. Men vi kan inte göra det lika mycket, och inte lika fort, säger Björn Andersson.
Upphandling från Sverige, Norge och Danmark
Svenska staten har genomfört en gemensam upphandling med Norge och Danmark, där man lagt en stor beställning på artillerigranater till Ukraina som ska effektueras under 2024.
– Med gemensam upphandling kan man korta ledtiderna betydligt. Ordern är på cirka 600 miljoner kronor, varav 180 miljoner kronor är från Sverige, säger försvarsminister Pål Jonsson.
Hur många granater blir det?
– Det är ju en fråga som Ryssland gärna vill ha svar på, så jag tänker inte gå in på det exakt. Men det är en omfattande beställning.
Därtill har Norges regering beslutat skjuta till 1 miljard norska kronor för att öka produktionen hos Nammoanläggningen i norska Raufoss. Där tillverkas de granatkroppar som sedan fylls med sprängämne på Karlskogafabriken.
– Att öka kapaciteten inom försvarsindustrin är viktigt för Ukraina, men också med tanke på vår egen säkerhet. Vi bidrar nu till att öka produktionskapaciteten hos Nammo väsentligt för att täcka norska, allierade och ukrainska behov, sa Norges försvarsminister Bjørn Arild Gram till norska NRK.
Även på EU-nivå vill man öka produktionen av artilleriammunition. I fjol våras lovade inremarknadskommisionären Thierry Breton en miljon nya artillerigranater till Ukraina inom ett år, en målsättning som flera europeiska försvarsministrar dömt ut som orealistisk.
Thierry Breton uppger dock för nyhetsbyrån AFP att EU:s vapenfabriker senast i april kommer att nå produktionsnivån en miljon granater om året.
Hur många granater av den utlovade miljonen har levererats till Ukraina hittills?
– Enligt de uppgifter jag har handlar det nu om cirka 480 000 projektiler, men det omfattar även raketer och luftvärnsammunition. När det gäller artillerigranater ligger vi lite efter, och behöver lyfta det till EU:s informella försvarsministermöte nu i slutet av januari. Men Sverige har tagit ett stort ansvar, både i att skicka granater och genom att donera det svenska artillerisystemet Archer, säger Pål Jonsson.
