Hållbar industri

En snabbdusch gör stålet starkt

När ett fel uppstår i varmvalsverket är det bråttom. Hinner stålet svalna för mycket går det inte att fortsätta valsningen. Foto: Mickan Palmqvist
När ett fel uppstår i varmvalsverket är det bråttom. Hinner stålet svalna för mycket går det inte att fortsätta valsningen. Foto: Mickan Palmqvist
På den 60 meter långa kylsträckansprutas stålplåten med 4000 liter vatten i sekunden, och kyls från nära 1000 grader till 100 grader på några sekunder. Foto: Mickan Palmqvist
På den 60 meter långa kylsträckansprutas stålplåten med 4000 liter vatten i sekunden, och kyls från nära 1000 grader till 100 grader på några sekunder. Foto: Mickan Palmqvist
Kylsträckan i varmvalsverket byttes ut 2011, och ingick i en investering på 1,5 miljarder kronor. Foto: Mickan Palmqvist
Kylsträckan i varmvalsverket byttes ut 2011, och ingick i en investering på 1,5 miljarder kronor. Foto: Mickan Palmqvist
Annelie Ähdel-Franzén, operatör på varmvalsverket. Foto: Mickan Palmqvist
Annelie Ähdel-Franzén, operatör på varmvalsverket. Foto: Mickan Palmqvist
Färdiga rullar märks upp. Foto: SSAB
Färdiga rullar märks upp. Foto: SSAB
SSAB hoppas klara sig genom lågkonjunkturen med det nya stålet. Foto: Mickan Palmqvist
SSAB hoppas klara sig genom lågkonjunkturen med det nya stålet. Foto: Mickan Palmqvist

Den heta strimman genom varmvalsverket i Borlänge är SSAB:s hopp i en annars sval stålvärld. En miljardinvestering har gjort det möjligt att tillverka nya, tunna höghållfasta stålsorter.

Publicerad

I ena änden av varmvalsverket i Borlänge är stålämnena elva meter långa och 22 centimeter tjocka. I andra änden har de valsats ut till över en kilometer långa och ett par millimeter tunna band.

Det som händer där emellan sker i hög hastighet, i temperaturer på över tusen grader och med en kraft som motsvarar över två tons tryck per milli­meter bandbredd. Här handlar det om stora kontraster: ämnena väger upp till 30 ton styck, men måste hanteras i valsarna med en precision som mäts i hundradels millimeter. Och glödhett stål ska kylas ned till 100 grader på några sekunder.

Just kylningen är en nyckel när SSAB valsar tunnare och starkare stål än tidigare. Den nya kylsträckan var del av en investering på 1,5 miljarder kronor i varmvalsverket och installerades sommaren 2011. Utmed en 60 meter lång snabbdusch sprutar 4 000 liter vatten i sekunden ned över stålet.

– Kylsträckan är lite längre och har mer vatten än den förra. Den kan kyla ned stålet till 100 grader. Förut nådde vi bara ned till 400–500 grader, säger Mats Thurgren, chef för strategiska projekt i varmvalsverket.

Vattnet pumpas upp från Dalälven som rinner utanför. Inget vatten släpps ut igen, utan återanvänds i processen eller ångar bort.

– Det recirkuleras till 99 procent, säger Mats Thurgren.

Sträckgränser hos stål mäts i mega­pascal (mpa). I serien för det höghållfasta stålet Domex, som har tillverkats i 50 år, var högsta sträckgränsen tidigare 700 mpa. Under 2012 lanserades tre nya stål med sträckgränser på 900, 960 och 1 100 mpa.

Egenskaperna får man fram i flera steg. Först i processen när järnet omvandlas till stål hos SSAB i Luleå. Sedan genom att justera hur mycket stålämnet hettas upp i varmvalsverket och hur snabbt det kyls ned.

– Man får sluta valsa vid en speciell temperatur. Sedan handlar det om hur många grader per sekund vi kan få bort. Utifrån det plockar man ihop en lämplig kombination, säger Mats Thurgren.

Det svåra är att få stålet tunt och starkt utan att det blir sprött. Stålet måste gå att forma. En konstruktion måste också bli stabil, till exempel ska en lastbil som är tungt lastad klara kurvor och manövrar.

– Det finns en utmaning där. Ofta är det en fråga om design, säger Johan Broback, koordinator för produktutveckling av konstruktionsstål hos SSAB.

För SSAB är det en utmaning att få kunder att lita på att de nya stålsorterna verkligen går att använda på det sätt man påstår, och se fördelarna med dem.

Argumentet kan vara att en tillverkare kan minska vikten på en trailer med flera ton, och då kunna lasta mer för samma bränsleförbrukning.

– Vi berättar att om man halverar tjockleken går det också dubbelt så fort att svetsa. Det blir ett produktivitetsargument, eftersom det är mindre material man måste hantera, säger Johan Broback.

SSAB hoppas nya stål ska vara ett sätt att klara den svaga konjunkturen på stålmarknaden. Nyligen presenterade SSAB en förlust på nära 700 miljoner kronor för 2012. Under hösten varslades 450 anställda, och företaget måste spara 800 miljoner kronor per år.

I Luleå och Borlänge har samtliga kollektivanställda fått gå ned till 80 procents arbetstid för 90 procent av lönen. På stålverket i Oxelösund skrev en dryg tredjedel av de anställda på likadana men individuella avtal, sedan företaget rundat metallklubbens nej.

Även 90 procent av tjänstemännen har gått ned i arbetstid enligt samma modell, men för dem var det fri­villigt.

Arbetstidsförkortningen gör att vissa delar av stålföretagets anläggningar går på lågfart. Varmvalsverket i Borlänge står stilla vissa dagar. När vi från Ny Teknik Automation är på besök har produktionen legat nere och ska dra igång igen. Vi får se hur stora krafter som krävs för att valsa fram plåtarna, men också hur sårbar processen kan vara.

De första heta ämnena far som tungor den första valsningen, och snurras sedan upp till en rulle. När plåten ska föras in i nästa vals klipps först den yttersta änden av - men den avklippta delen verkar hamna fel, och omedelbart är folk på plats för att klättra in och se efter. Tjugo ton stål står på spel, om det inte kan valsas inom ett par sekunder är risken att allt måste kasseras. De anställda har precis flyttat på sig, så startar processen igen.

– Här gällde det att våga köra igen, säger Mats Thurgren.

Så valsas stålet

1. Stålämnen, så kallade slabs, levereras från stålverken i Luleå och Oxelösund. De är 11 meter långa och 22 centimeter tjocka. Ämnena hettas upp i två ugnar till cirka 1 250 grader.

2. Stålet spolas rent från glödskal med vatten under ett tryck på 160 bar.

3. I förvalsningen valsas stålet fram och tillbaka fem gånger. Tjockleken minskas till cirka 27 millimeter, maxkraft 5 000 ton.

4. Stålet rullas upp i en temporär lagring. Det har nu en temperatur på runt 1 050 grader.

5. Stålet högtrycksspolas en gång till innan det körs genom sex valspar. Efter­som stålet tunnas ut allt eftersom måste alla valspar regleras i olika hastigheter, de första har en lägre hastighet än de sista paren. Valsarna byts ut och slipas tre gånger per dygn.

6. På väg in i kylsträckan ska stålet ha en temperatur på mellan 850 till 935 grader. Det kyls med hjälp av 144 duschar per sida, både under och över stålet. Färden genom kylsträckan tar cirka tio sekunder.

7. Stålplåten rullas upp på stora rullar, som märks och får svalna i ett par dagar.