Fordon
Trasigt instrument orsakade postflygets krasch
Norska försvarets flygbilder över olycksplatsen i närheten av Rakkajaure i Lappland. Foto: TT
Det var ett felande instrument i kombination med mörker som var anledningen till att ett postflyg störtade i de svenska fjällen i vintras. Det visar en rapport där Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar får svidande kritik.
Det var på natten den 8 januari som ett postflyg från Oslo med destination Tromsø störtade i de svenska fjällen, nära Rakkajaure i Lappland.
– Plötsligt fick ena piloten information om att flygplanet stegrade kraftigt uppåt när det i själva verket flög rakt fram. Eftersom det var mörkt ute hade piloterna inga referenser, säger Jonas Bäckstrand, ordförande i Statens haverikommission.
Rapporten visar att det var fel på ett gyro i ett instrument som utlöste det katastrofala händelseförloppet. Detta trots att det finns tre instrument av samma typ i planet samt ett varningssystem som ska slå larm när två av instrumenten visar olika, varpå det tredje används som kontroll.
– Problemet var bara att varningslampan bara blinkade i ett par sekunder, varför piloterna antagligen aldrig märkte att instrumenten gav olika information. Systemet är konstruerat så i vissa modeller, för att sortera bort överflödig information, vilket vi riktar kritik mot i vår rapport, säger Jonas Bäckstrand.
När planet troddes stegra, försökte piloterna trycka ner nosen, vilket i själva verket innebar att de störtade mot marken med en allt snabbare hastighet.
– Det blev negativa G-krafter. På inspelningen hör man dunsande ljud som vi tror är pärmar som slår i taket, säger Jonas Bäckstrand.
När planet väl slog i marken blev det mer eller mindre helt pulveriserat, varpå de båda piloterna omkom.
I rapporten riktar Statens haverikommission kritik mot Sjöfartsverkets kontroversiella räddningshelikoptrar. Innan den första helikoptern var i luften hade det gått en timme och 19 minuter sedan larmet gått.
– Det är inte acceptabelt. Detta var vid en tidpunkt då man inte visste om det fanns några överlevande eller inte, säger Jonas Bäckstrand.
Det visade sig bland annat att helikoptern, som var stationerad i Umeå, inte var utrustad för räddningsuppdrag i fjällen.
– De blev tvungna att packa. Dessutom uppstod oklarheter vart helikoptern skulle ta vägen efter uppdraget. Sammantaget visar det här att de här helikoptrarna har en väldigt liten förmåga att flyga räddningsuppdrag i fjällvärlden, säger Jonas Bäckstrand.
Mattias Hyllert, chef för Sjöfartsverkets sjö- och flygräddning, säger sig vara förvånad över kritiken – men medger att det behövs mer övning i fjällmiljö samt att rutiner för packning måste förbättras.
– Tittar man på de resurser som deltog kan man se att starttiderna är ganska långa för alla enheter. Det finns en komplexitet i att flyga i fjällterräng, vi övar på det.
