Fordon

Sveriges samtliga isbrytare i drift

De svenska statsisbrytarna behöver bytas ut, enligt Sjöfartsverket. Foto: Daniel Holmgren
Ale Foto: Sjöfartsverket
Atle Foto: Sjöfartsverket
Frej Foto: Sjöfartsverket
Oden Foto: Sjöfartsverket
Ymer Foto: Sjöfartsverket

I veckan togs den femte och sista svenska statsisbrytaren i drift. Men enligt Sjöfartsverket är flottan på dekis och behöver bytas ut.

Publicerad

I måndags konstaterade SMHI att hela Sverige haft en temperatur på under noll grader i ett helt dygn. Det var det första nationella isdygnet på två år. Samma dag togs också isbrytaren Atle från Luleå i drift, som det femte och sista fartyget i den svenska flottan av statsisbrytare.

- Hela Bottenviken ner till Kvarken är isbelagd sedan den gångna helgen, konstaterar Emma Grönkvist, driftoperatör vid Sjöfartsverkets isbrytarledning i Norrköping.

De fem isbrytarna börjar dock bli till åren, enligt myndigheten. Det nyaste av dem är Oden som byggdes för 30 år sedan, 1988.

En förstudie om hur flottan ska bytas ur har därför genomförts, vilken Ny Teknik rapporterat om tidigare. Förslaget är att fem nya ska ha köpts in till år 2030, till en kostnad av mellan 1,1 och 1,3 miljarder kronor stycket.

- Rapportens slutsatser och rekommendationer ligger till grund för det fortsatta arbetet och arbete pågår med att förbereda för upphandling av design av nya isbrytare. Sjöfartsverket avvaktar dock inriktningsbeslut från den politiska nivån, säger Daniel Lindblad, pressinformatör på Sjöfartsverket.

Och på regeringskansliet har något sådant beslut ännu inte fattats, meddelar infrastrukturminister Tomas Eneroths pressekreterare Karin Boman Röding.

Lista: Här är Sveriges isbrytare

Ale Foto: Sjöfartsverket

ALE
Längd:
48,7 m.
Används: Designad som en eskortisbrytare för Vänern.
Deplacement: 1 540 ton.
Effekt: 4 750 hk.
Isbrytarkapacitet: 0,6 m vid 3 knop.
Finess:
System som producerar luftbubblor längs skrovet vilket minskar friktionen mellan skrov och is.
Byggd: Av OY Wärtsilä, Helsingfors, 1973

Atle Foto: Sjöfartsverket

ATLE
Längd:
104,7 m.
Används: För alla möjliga typer av isbrytaruppdrag i Östersjön och Bottenviken.
Deplacement: 7 800 ton.
Effekt: 25 000 hk.
Isbrytarkapacitet: 1,2 m vid 3 knop.
Finess: Utrustad med ett heelingsystem som i vanliga fall används för att undvika slagsida vid snedbelastning, men som inom isbrytning används för att få skeppet att rulla fram och tillbaka vilket underlättar brytningen. Vatten kan pumpas från ena sidan till den andra.
Byggd: Av OY Wärtsilä, Helsingfors, 1974

Frej Foto: Sjöfartsverket

FREJ
Längd:
104,7 m.
Används: För alla möjliga typer av isbrytaruppdrag i Östersjön och Bottenviken.
Deplacement: 7 800 ton.
Effekt: 25 000 hk.
Isbrytarkapacitet: 1,2 m vid 3 knop.
Finess: Utrustad med ett heelingsystem som i vanliga fall används för att undvika slagsida vid snedbelastning, men som inom isbrytning används för att få skeppet att rulla fram och tillbaka vilket underlättar brytningen. Vatten kan pumpas från ena sidan till den andra.
Byggd: Av OY Wärtsilä, Helsingfors, 1975

Oden Foto: Sjöfartsverket

ODEN
Längd:
107,75 m.
Används: Både som expeditionsfartyg och som isbrytare. Var den första icke-atomdrivna isbrytaren att nå Nordpolen, år 1991. Har även besökt Antarktis flera gånger.
Deplacement: 13 000 ton.
Effekt: 24 500 hk.
Isbrytarkapacitet: 1,9 m vid 3 knop.
Finess: Har både heelingsystem (se ovan) och är utrustad med vattenkanoner vid bogen som minskar friktionen mellan skrov och is.
Byggd: Av Götaverken, Arendal, 1988.

Ymer Foto: Sjöfartsverket

YMER
Längd:
104,7 m.
Används: För alla möjliga typer av isbrytaruppdrag i Östersjön och Bottenviken.
Deplacement: 7 800 ton.
Effekt: 25 000 hk.
Isbrytarkapacitet: 1,2 m vid 3 knop.
Finess: Utrustad med ett heelingsystem som i vanliga fall används för att undvika slagsida vid snedbelastning, men som inom isbrytning används för att få skeppet att rulla fram och tillbaka vilket underlättar brytningen. Vatten kan pumpas från ena sidan till den andra.
Byggd: Av OY Wärtsilä, Helsingfors, 1977