Svenska larmet varnar flygplan

Forskarna har tidigare tagit fram ett instrument som från marken kan indikera att en vulkan är på väg att få ett utbrott. Nu har de visat att samma teknik kan användas för att detektera aska som finns i molnen efter ett vulkanutbrott.

Det man mäter är halten av svaveldioxid, som finns i stora mängder i vulkan­askan.

– Med vår teknik kan vi upptäcka askmolnen på 70–80 kilometers avstånd. Piloten har då två, tre minuter på sig att göra något, berättar Bo Galle, docent vid Chalmers som utvecklat tekniken.

Forskarna har testat tekniken vid provflygningar i Mexico. Mätningarna gjordes på sex kilometers höjd över den kontinuerligt aktiva vulkanen ­Popocatépetl sex mil från Mexico City.

Askan ställer till  stora problem för flygtrafiken. Den kletar fast på turbinbladen och drar ner kraften i flygplanens motorer så att de kan stanna helt.

Därför tog myndigheterna i fjol det säkra före det osäkra och ställde periodvis in flygtrafiken helt efter Eyjafjallajökulls utbrott förra året. Askmolnen svävade i luften i veckor efter vulkanens utbrott.

– Det vore bra om man kunde indikera askmoln och hantera dem på samma sätt som åskmoln, säger Sven Christiansson, chef för den flygoperativa enheten vid Transportstyrelsen, den myndighet som i Sverige ansvarar för luftfartssäkerheten.

Piloter kan med hjälp av radar upptäcka turbulenta åskmoln i flygriktningen och begära flygledningens tillstånd att avvika från sin rutt för att inte flyga in i dem.

I dag finns inget färdigt instrument som kan detektera askmoln, men bland annat utvecklar forskare i Norge en teknik att med hjälp av infra­röd teknik upptäcka dem. Chalmersforskarna har ännu inte bestämt om de ska utveckla en produkt av sin teknik.

– Metoden i sig är inte patenterbar, eftersom den är känd från andra applikationer, säger Bo Galle.