Fordon
Svårt hitta bomber
på flygplatser
Vad finns i flaskorna?Röntgenbild från passagerarkontrollen vid Arlanda flygplats.
Dagens detektorer som används för att upptäcka sprängämnen på flygplatser kan missa alla nya "hemkokta" bomber. Känsligare sensorer är på väg, men befinner sig än så länge i forskningslabben.
Det konstaterar Henric Östmark, vetenskaplig chef för sprängämnesforskningen vid Totalförsvarets forskningsinstitut, Foi.
Efter Lockerbie-sprängningen 1988, då en 400-grams bomb med militärt sprängämne gömdes i bagageutrymmet på flygplanet, skaffade många flygplatser i Europa och USA detektorer för att upptäcka militära sprängämnen.
Utrustning för att hitta civila eller hemmagjorda sprängämnen har halkat efter i utvecklingen, uppger Henric Östmark.
- Flygplatserna kan i dag bara upptäcka två sprängämnen av civil typ. Det ena är nitroglycerin och den andra ett explosivt medel baserat på vanlig kylarvätska, säger Henric Östmark.
I dag röntgas bagaget regelmässigt i förhoppningen att upptäcka paket som liknar bomber. Dessutom kan personal ta partiklar från kroppar, kläder, hår och väskor och analysera det kemiska innehållet i spektrometrar.
Bara spåranalys i spektrometer kan avslöja vätskebomber liknande de som ingick i terrorplanerna som avslöjades av Scotland Yard nyligen. Men såväl med röntgenmetoder som med spåranalys kan man bara hitta ett fåtal sprängämnen av de hundratals som finns.
- Vi vet att dagens terrorister kan tillverka sprängämnen av helt andra slag, med vanliga kemikalier, säger Henric Östmark.
En rad nya detektionsmetoder studeras, exempelvis elektrokemiska sensorer, näsor som likt hundar kan sniffa fram explosiva komponenter och millimetervågsröntgen som ser igenom kläder.
- Men de nya spektrometrarna är högaktuella eftersom de kan analysera flest ämnen och de går dessutom att kalibrera så att de letar efter ett särskilt sprängämne vid larm, säger Henric Östmark.
