Fordon

Så laddas elbilen när du kör

Gunnar Asplund står redo att bygga en provbana för elbilar med strömavtagare inbyggd i vägbaban, precis som i Scalextric-bilbanor. Se grafiken nedan till höger. Foto: Jörgen Appelgren
Så fungerar en provbana för elbilar. Grafik: Jonas Askergren. Foto: Jörgen Appelgren

Gunnar Asplund är en av Sveriges mest hyllade ingenjörer. Nu vill han elektrifiera de stora vägarna i Sverige, så att elbilarna kan köra lika långt som vanliga bilar utan att behöva ladda batterierna.

Publicerad

– Om elbilar kunde tillföras el under körningen på större vägar skulle eldrift snabbt bli mycket konkurrenskraftigt, säger Gunnar Asplund .

Ny Teknik träffar honom i hans ”hemliga” labb i en källare i ett stort fastighetskomplex i Huvudsta i Solna. Det är första gången som han för pressen visar upp sina patenterade konstruktioner för att lägga strömskenor i vägbanan och montera strömavtagare under bilarna.

– Tidigare har det ansetts orealistiskt att mata elektricitet genom strömskenor i vägbanan. Men vi har löst både personsäkerhetsproblemen och väderproblemen, säger Gunnar Asplund.

Han anser att eftersom strömskenan är nedfälld i asfalten kan man inte få ström i sig genom att gå på den.

– Strömskenan elektrifieras bara i kortare sektioner, cirka 50 meter åt gången, och bara när det kommer bilar i en viss fart, säger Gunnar Asplund.

En egenutvecklad, sensorstyrd arm under bilen, en så kallad strömavtagare, letar automatiskt upp strömskenan i vägen och aktiverar ström-överföringen.

– Bilen laddas när man kör på den elektrifierade vägen. Vid omkörningar kopplas strömavtagaren bort ?och bilen går på batteri. När omkörningen är avklarad går strömavtagaren automatiskt tillbaka till strömskenan i vägen.

Han säger att han också har löst problemet med snö, is, stenar och andra fysiska hinder.

– Titta här, säger han och visar på sin testbana vad som händer när strömavtagaren möter ett hinder i hundra kilometers fart.

Kontakterna i strömavtagaren slår ifrån och bilen rullar över hindret utan att det märks över huvud taget.

– Om det fallit ned stenar i spåret sopas de effektivt undan av strömavtagaren. I de farter det rör sig om är det inget problem, säger Gunnar Asplund.

Energimyndigheten ska den 1 december besluta om man ska stötta Gunnar Asplunds projekt med ytterligare 10 miljoner kronor.

I så fall kommer Elways och vägbyggaren NCC att bygga en provsträcka ute på Arlandastads testbana, som nu disponeras av polisen. Även KTH är involverat i projektet med flera forskare, som arbetat med strömavtagartekniken.

Sammanlagt har ett 20-tal personer varit inblandade i projektet i olika omgångar. Men det är Gunnar Asplunds idé och det är han som har kommit med patenten som ägs av Elways AB, hittills sju beviljade patent och sjutton patentansökningar.

– Jag har legat väldigt lågt med att berätta om projektet fram till nu, när vi har skrivit avtal med NCC och kan börja bygga en provbana.

Gunnar Asplund står redo att bygga en provbana för elbilar med strömavtagare inbyggd i vägbaban, precis som i Scalextric-bilbanor.

Läs mer om hur hans projekt utvecklats.

Mångfalt prisbelönad ingenjör

Civilingenjören Gunnar Asplund är mångfalt prisbelönt för sin uppfinning hvdc light, som började som ett källarprojekt på ABB där Gunnar Asplund var anställd.

Hvdc light är en ny och effektivare teknik för överföring av högspänd likström än den klassiska hvdc-tekniken.

1999 fick Gunnar Asplund Polhemspriset av Sveriges Ingenjörer.

2000 fick han IVA:s guld ­ medalj.

2005 blev han hedersdoktorvid KTH.

2008 fick han och hans ”likströmskolleger” på ABB Power Systems i Ludvika Stora Teknik-priset av Vinnova och Ny Teknik.