Nu vässar Tolgfors sina Jas-argument

Så sent som den 10 mars skickade försvarsdepartementet utbrev till alla svenska ambassaderangående Norge-affären.

Brevet innehåller anvisningar och information som ambassadernas anställda kan använda sig av. Det ger den svenska regeringens syn på den norska upphandlingen nya stridsflygplan.

Här framgår att försvarsdepartementet fortfarande analyserar Norges värdering av nästa generation Gripen, det gäller både förmågor och efterfrågad profil, samt de ekonomiska beräkningarna.

Ifrågasätter Norges kalkyler
Regeringen ifrågasätter det vinnande planets - JSFs eller F-35s - tekniska och affärsmässiga överlägsenhet över svenska Gripen Next Generation.

Exempelvis hävdar man att Norge inte utvärderat alla aspekter av JSFs och Gripens smygförmåga och hänvisar till två oberoende rapporter - en från det kända amerikanska analysinstitutet Rand och en från Australien.

Smygförmågan överdriven
Båda rapporterna visar att JSF inte kan agera osynligt för radar när det bär tung vapenlast utanpå planet, något som var ett norskt nyckelkrav.

"I och med detta mister JSF dels fördelen av signaturanpassning, dels sin påstådda bättre manöverförmåga med tung last relativt Gripen", skriver det svenska försvarsdepartementet i sitt "missiv" till de svenska ambassaderna.

Norge har fel om Gripen-haverier
Även den påstådda kraschfrekvensen ifrågasätts av regeringen. Norge har, enligt uppgift, räknat med att vartannat Gripen-plan skulle krascha inom loppet av 35 år.

Hittills har tre svenska, operativa Gripenplan och två provflygplan havererat av de 204 plan som levererats. Detta sedan den första flygningen i december 1988.

Försvarsdepartementet drar slutsatsen att:

"Haverifrekvensen Norge räknat med har vida bedömts överstiga den Sverige kalkylerat med."

- Det finns ett antal tekniska frågor som vi fortfarande tittar på, bekräftar Jakob Keifer, stabschef på försvarsdepartementet.

Många frågetecken kvar
Exakt vilka av Gripens förmågor som ännu diskuteras med norrmännen vill han dock inte avslöja.

- Vi vill ha så bra kunskap som möjligt för att förstå hur vi står i vårt tekniksystem och hur vi ska utveckla det, säger generalmajoren Bo Waldermarsson, som ansvarar på departementet för analysen av den norska operativa värderingen.

Regeringen anser också att det finns "fortsatta frågetecken" kring Norges beräkningar av Gripens inköpspris och livscykelkostnad.

Planet anges bli dubbelt så dyrt, jämfört med de svenska beräkningarna.