Nu har haverikommissionen

fått nog av helikopterolyckor

Statens haverikommission har fått nog av dödsolyckor inom försvarsmaktens helikopterverksamhet. Den senaste olyckan då två helikoptrar från Helikopterflottiljen i Linköping krockade i luften utanför Ryd i Småland i september i år blev droppen.
Samtliga fyra besättningsmän ombord dog vid olyckan, och sedan 2000 har ytterligare tio personer omkommit vid militära helikopterolyckor i Sverige.
Samtidigt har det skett flera andra tillbud med flygvapnets helikoptrar under de senaste åren men då personerna ombord överlevt.
- Vi vill se om det finns ett mönster eller en trend i de här olyckorna, om det brister i ledning och styrning av helikopterverksamheten. Det gäller såväl inom högkvarteret som inom Helikopterflottiljen, säger Agne Widholm, utredningschef vid Statens haverikommission.
Uppdraget att genomföra undersökningen har gått till konsulten MTO (Människa Teknik Organisation) Psykologi i Stockholm och leds av Lena Kecklund, doktor i beteendepsykologi. Den ska vara klar senast om sex månader.
Olyckstrenden började år 2000 med den svåra olyckan nära Kebnekaise år 2000, då tre besättningsmän från Norrlands helikoptersvakdron omkom i en Superpuma samband med att piloten flög för nära en bergvägg när man skulle undsätta två nödställda.
2003 omkom en sjukvårdsofficer när en militär ambulanshelikoper störtade genom isen under en övning vid Bottensjön nära Karlsborg i Västergötland.
Samma år, 2003, inträffade också en olycka med en Superpuma i vattnet utanför Rörö i Göteborgs norra skärgård. Sex av de sju männen ombord dog efter att helikoptern störtat i vattnet under en vinchövning.
Enligt Agne Widholm har Haverikommissionen redan konstaterat vissa brister i säkerhetskulturen, exempelvis vid olyckan utanför Karlsborg 2003.
- Man hade hittat på en övningsprofil som inte var sanktionerad av ledningen och en del av utrustningen som den omkomne bar var inte ändamålsenlig, säger han.