Fordon
Kockums får stor ubåtsorder
Ubåten Gotland, bilden är från övningarna i Stilla havet. Foto: Anders Sjödén, Försvarets Bildbyrå
Kockumskoncernen har fått ett viktigt delkontrakt när det gäller att modernisera ubåten Gotland och ett systerfartyg.
Kockums i Karlskrona har flyt. Inte nog med att man förväntar sig att få ett byggnadskontrakt på nya svenska ubåten A26 vid årsskiftet, nu har man också fått en stor prestigeorder från Försvarets materielverk, FMV, som gäller halvtidsmodernisering av två av de tre svenska ubåtarna i Gotlandsklassen.
Kockums fick den nya ubåtsordern i tisdags. Varken bolaget eller FMV vill av sekretesskäl ange någon exakt ordersumma - men enligt Kockums informationschef John Ahlmark är den värd flera hundra miljoner kronor. Delar av beställningen hålls hemlig.
Kockums har tillverkat samtliga tre ubåtar i klassen. Den första HMS Gotland sjösattes 1995 och året efter var det dags för HMS Halland och HMS Uppland. Ubåtarna är Sveriges modernaste för närvarande.
Försvarsmaktens mål är att ubåtarna i Gotlandsklassen ska kunna fungera i försvaret och vara operativa fram till 2025-2030.
- Ubåtarna uppgraderas för att vi måste göra förändringar för att uppfylla nya regelverk, bland annat miljömässiga, och för att vi i första hand ska kunna bibehålla våra nuvarande förmågor, säger Sverker Lindholm, projektledare UBåt på FMV.
Bland annat ska man byta ut skeppsövervakningssystem och gamla datasystem.
Ett första steg i halvtidsmoderniseringen togs 2009 då Kockums påbörjade vissa arbeten med bland annat ledningssystemen.
Den nya ordern gäller design och konstruktion av den nya konfigurationen. Ett uppdrag, som enligt Kockums, i första hand kommer att utföras av Kockums ingenjörer i Malmö samtidigt som hela koncernen nyrekryterar personal inför kommande ubåtsbeställningar.
Själva ombyggnationerna på de två ubåtarna planeras att pågå under 2014 till 2017. Det blir HMS Gotland och HMS Halland som ska uppgraderas. Den tredje ubåten av Gotlandsklass, HMS Uppland, bibehålls i sitt nuvarande utförande av försvarsmakten. Det senare främst av ekonomiska skäl, uppger Sverker Lindholm.
