Forskare i Arktis tar hjälp av drönare

Arktiskt klimat med nederbörd, vind och fukt kan vara en svårighet, men inte kylan i sig.

– Vi klarar att flyga i minus 50 grader. Däremot bli aktionstiden avsevärt försämrad, eftersom batteritiden påverkas, säger Tomas Gustafsson, ingenjör och konsult på ÅF.

Han håller i ett projekt där ÅF ska hjälpa arktiska forskningsstationer att hitta teknik och användningsområden för drönare.

I länderna kring Arktis finns 77 fält- och forskningsstationer som studerar hur klimatförändringar påverkar ekosystemen. De ligger i bland annat Sverige, Norge, Finland, Island, Ryssland, USA och Kanada. Stationerna samarbetar i EU-projektet Interact, och det är där svenska ÅF kommer in.

Konsultföretaget ska hålla i arbetet om att i större skala börja använda drönarteknik i miljöforskningen kring Arktis.

– Vi ska se vad de har för behov av för drönarteknik, vilka typer av sensorer de kan behöva, hur de kan använda den här tekniken och hur man analyserar och bearbetar den data man samlar in, säger Tomas Gustafsson.

ÅF-konsulterna ska också ha kontakt med tillverkare för att de ska få förståelse för de arktiska villkoren. Drönare kan användas för att samla in data, men också för transporter. Det blir en del av ÅF:s arbete att ta hänsyn till väldigt olika förutsättningar, både i miljön, bland forskarna men också i regelverk och lagstiftning i de olika länderna.

– Det blir en stor utmaning, regelverken i de olika länderna. Alla har olika lagstiftning, säger Tomas Gustafsson.

Gunhild Rosqvist är föreståndare vid Tarfala forskningsstation i Kebnekaisemassivet. Där har forskarna använt drönare för att fotografera. Hon tror att drönarteknik kan vara till stor nytta.

Läs mer:

– Hittills har vi använt drönare för att fotografera på lagom höjd, landskapsformer och glaciärer. Det blir fantastiskt att kunna göra mätningar från luften, att kunna mäta ekosystemen. Till exempel hur strålningen reflekterar från jorden, och koppla sådana data till hur vegetation utvecklas under en säsong. Eller regelbundet mäta hur snöfält förändras, säger Gunhild Rosqvist.

I dag får forskningsstationen en del data från satellitbilder.

– Men vi behöver veta att det du mäter från satelliter stämmer, och det kan vi göra med drönare.

Gilla Ny Teknik på Facebook