Forskare grälar om nyttan med snabbtåg

– Vi tycker att det är en samhällsekonomiskt bra satsning. Vi behöver mer kapacitet på järnvägen, säger Sebastian Stichel, föreståndare för KTH Järnvägsgruppen.

I dag finns det inte tillräckligt med plats för alla tåg. Fördelen med höghastighetsbanor, jämfört med att bygga ut nätet för fler långsammare tåg, är att det blir mer överflyttning från flyg och bil, resonerar Stichler. Flyget mellan Göteborg och Stockholm skulle till och med kunna läggas ner, när det bara tar två timmar att åka tåg mellan städerna. Det ger stora miljövinster, fortsätter han.

Men andra forskare håller inte alls med om det.

– Miljövinsterna är väldigt små, om de ens finns. Man får utsläppsökningar medan man bygger banan som väger upp, det finns noggranna beräkningar på det. Inte ens om man slutar flyga räcker det, säger Jan-Eric Nilsson, professor i transportekonomi på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI).

Läs mer:

Enligt Nilsson och andra kritiker finns det även risk för att projektet blir så dyrt att det slår ut andra viktiga infrastruktursatsningar under lång tid.

– Något motsvarande har inte funnits i Sverige i modern tid. Förhållandet mellan nyttan och kostnaderna har inte rätt proportioner överhuvudtaget.

Han tycker att politikerna har haft fel angreppssätt från början. I stället för att låsa sig vid att säga ja eller nej till höghastighetståg, borde de ha börjat med att hitta de projekt som snabbast löser de svåraste kapacitetsproblemen, fortsätter han.

Men Sebastian Stichel står fast vid att fördelarna överväger.

– Man måste se till att inte bygga onödigt dyrt. Men vi tror att förhållandet mellan nytta och kostnader är bättre om man bygger höghastighetsbanor.