Flyget saknar skydd mot laserattack

I år har 20 flygplan i Sverige fått laserstrålade riktade mot sig. En ung man i Malmö greps nyligen, misstänkt för att ha bländat besättningen på en polishelikopter med en kraftig, grön laserpekare. Brottet rubriceras ”luftfartssabotage” och kan ge fyra års fängelse. Enligt luftfartsverket blir incidenterna snabbt fler. Problemet finns över hela världen, framför allt i USA. Där har piloter även fått bestående synskador. Lasrar med kraft nog att skada en person på 100-tals meters avstånd är enkelt och billigt att köpa på nätet.

- Det kommersiella flyget har inte något försvar att ta till, säger Cesar Lopes, forskare vid Försvarets Forskningsinstitut.

Han leder ett FOI-projekt som utvecklar ”avstämbara skydd”. Det är styrbara filter som ska kunna monteras på vindrutor, och automatiskt blockera inkommande laserljus.

Filtret består av ett ledande skikt av vätskekristaller, mellan fem och tio mikrometer tjockt, som laminerats mellan två skivor. Vid konstruktionen bestäms hur stort våglängdsområde som ska kunna blockeras, till exempel 30 nm. En laservarnare känner av den inkommande laserns våglängd styr filtret så att det blockerar lasern, men släpper in annat ljus.

- Men det är ett par år kvar innan vi kan presentera en så stor skiva av materialet att det kan täcka fönster i en cockpit.

Projektet är ett samarbete med Chalmers, som utvecklar vätskekristallerna för det ledande skiktet, och FOI, som utvecklar sensor- och styrtekniken.

- Vårt uppdrag kommer från försvarsmakten, för att titta på skydd mot både störning och skador av laser, säger Cesar Lopes.

Militärt används laser till exempel för att skada optiska sensorer. Där finns skyddsteknik. Till exempel har ett annat FOI-projekt, inriktat mot nanoteknik, utvecklat ett material som dämpar den första strålningspulsen omedelbart.

Att skydda det mänskliga ögat från att bländas, utan att försämra sikten för piloterna, är svårare.

- Laserstrålen måste kanske dämpas upp mot en miljon gånger, säger Cesar Lopes.