Estonias arkiv kan skrotas - trots succé

I höst väntas regeringen avgöra vad som ska hända med den gigantiska samlingen av arkiverat material kring förlisningen av Estonia.  

Det som pågår nu är en kamp om pengar. Frågan är hur mycket den kommande regeringen är beredd att lägga på databasen i framtiden.

En sak är dock klar. Estoniamaterialet är välbesökt och intresserar en bred allmänhet. De senaste åren har runt 400 000 - 450 000 unika besökare varit inne i arkivet, via webbsidan.

– Det är unika tal för ett arkiv, konstaterar Birger Stensköld. Han är historiker på Riksarkivet och har som it-konsult varit med och satt upp arkivet.

- En liten kärna av besökare är inne länge, men de stora flertalet ser dykarsekvenser, laddar hem Mayday-ljudfilen eller letar andra uppgifter, säger han.

Estoniasamlingen är en gigantisk databas av inskannat och digitaliserat material som Styrelsen för psykologiskt försvar byggt upp. Inte minst med hjälp av anhöriga till de 852 människor som omkom natten mellan den 27 och 28 september 1994.

I databasen finns i dag 15 000 sökbara rapporter med 70 000 - 80 000 dokumentsidor – här finns allt i från haveri- och dykarrapporter, myndighetsbeslut och personliga brev.  

I dag förvaltas databasen av Myndigheten för skydd och samhällsberedskap, MSB och kostar runt 1,1 miljoner kronor om året. Den nuvarande regeringen vill flytta den till Riksarkivet och dess enhet Krigsarkivet.

MSB anser att det räcker med låg ambitionsnivå framöver och vill anslå max 295 000 kronor per år för att i princip bara driva servern.

Men Riksarkivet har svarat att det krävs mer pengar, eftersom man bland annat vill kunna erbjuda sökhjälp till allmänheten.

– Målet är att trygga databasen och föra över den till Riksakrivet. Vilka beloppen blir framgår av budgetpropositionen, säger Mikael Östlund, pressekreterare hos försvarsminister Sten Tolgfors.