De vill satsa på en nordisk Hyperloop-bana

2018-01-16 12:12  

Norska aktörer siktar på nordisk Hyperloop-bana: "Vi har kompetens på både tunnlar och infrastruktur."

I slutet av december presenterade Per Stoknes, ledamot i norska Stortinget för Miljöpartiet de gröna (MDG), ett förslag för att sätta igång en utvärdering kring byggandet av en så kallad Hyperloop i Norge.

- Norge har två alternativ; att endast följa med i utvecklingen, eller att se detta som en potentiellt stor, ny marknad för norsk ingenjörskunskap och utnyttja de befintliga konkurrensfördelarna som finns inom tunnel, rör och förmågan att hantera stora, komplexa infrastrukturprojekt som vi ju är bra på i Norge. Det har varit mycket stor utveckling inom den här tekniken den senaste tiden, så här bör Norge våga sig på att vara föregångare, säger Per Stoknes.

Stoknes har varit i kontakt med båda grundarna från USA, Hyperloop One och med den finska hyperloopaktören, som kommit igång med arbetet kring en testbana i Helsingfors.

Ärendet är under behandling i Transport- och kommunikationskommittén, och Per Stoknes har tagit initiativ om ett seminarium som ska handla om transportlösningen i början av februari.

Både Y.J Fischer från Hyperloop One och Peter Nisul som jobbar med Hyperloopplanerna i Finland ska vara med på seminariet.

- Återkopplingen från grundaren i USA är mer positiv än jag räknat med. De ser Norden som en väldigt intressant marknad, och menar att de nordiska ländernas säkerhetsmiljöer och infrastrukturkapital gör det mycket enklare att etablera de första stora anläggningarna här än på andra ställen, säger Stoknes.

Läs mer: Här är planen för Hyperloops tunnlar

Per Stoknes berättar att Hyperloop One inte tvekade innan de tackade ja till inbjudan till seminariet i Stortinget.

- Om man bygger en stor anläggning i Indien och något går på tok kan det vara svårt att ta tekniken till Norge. Om den däremot byggs och utvecklas i Norden kommer tekniken ha en säkerhetsstandard som gör att den kan användas i alla länder, fortsätter Per Stoknes.

Hyperloop är en teknik som fortfarande är under utveckling.

- Men utvecklingen har gått mycket framåt de senaste åren, berättar Per Stoknes.

Hyperloop är enkelt uttryckt ett snabbtåg som går i 1 000 kilometer i timmen genom en vakuumtunnel med mycket litet luftmotstånd. I Helsingfors är planen redan utstakad. Där ska det etableras ett ledande centrum för Hyperlooptekniken redan under 2018.

Målet är att bygga en Hyperloop mellan Helsingfors och Stockholm, som ska ha en restid på 30 minuter. Priset är uppskattat till omkring 150 miljarder kronor.

Per Stoknes har för närvarande inga tankar kring vad priset för en liknande lösning mellan exempelvis Oslo och Köpenhamn kan kosta, men säger att prisuppskattningen från Finland kan vara en bra indikation.

- Det är alltid dyrt att vara tidigt ute med ny teknik. Men det är viktigt att komma ihåg att en Hyperloop har mycket låga driftkostnader. På grund av det låga lufttrycket inne i röret kan poddarna förflyttas mycket energieffektivt, har därmed nästan inga elkostnader och kräver inte heller någon personal ombord, understryker Per Stoknes.

Läs mer: Hyperloop har slagit nya hastighetsrekord

Han påpekar också att man därför bör jämföra investeringarna i Hyperloop mer med vind- eller solkraftverk i stället för med att järnväg.

Thor Myklebust på det norksa tekniska forskningsinstitutet Sintef ska också delta på seminariet. Han berättar att Sintef redan har ett bra samarbete med både Finland och Hyperloop One, och att en tidig satsning i Norge kommer kunna ha enormt stor betydelse för norskt näringsliv.

- Om vi är tidigt ute och genomför en förstudie av transport av människor, fisk och övrigt gods här i Norge kan det ha stor betydelse för norsk industri. Det kommer öppna möjligheter för massor av nya företag som kan leverera produkter, programvara och arbetskraft, säger han.

Thor Myklebust tycker, precis som Stoknes och Hyperloop One, att Norge kan vara ett bra föregångsland för utvecklingen av Hyperloop.

- Vi har kompetens på både tunnlar och infrastruktur. Tunneln kan både Aker och Kværner göra, det liknar i stor grad den 10 000 kilometer långa tunneln de gjorde i Nordsjön, och tåg finns det många som har rätt kompetens för att göra, påpekar han.

Thor Myklebust har själv varit i kontakt med många stora, norska företag om arbetet som utvecklingen av norska Hyperloop kommer kräva.

- Om man är tidigt ute kommer till exempel Kongsberggruppen kunna göra kontrollsystem, vi har gott om erfarenhet kring autonoma styrningssystem för fartyg här i Norge. Det finns med andra ord gott om möjligheter för norska företag, bara man är ute i god tid, säger Thor Myklebust.

I Helsingfors är planen att kunna driftsätta Hyperloop inom loppet av fyra till fem år. Per Stoknes menar därför att det inte är orealistiskt att ha ett perspektiv på 10-12 år för planerna i Norge.

- Det blir ungefär som ett off shore-projekt, och bör vara en bra utvärdering, säger han.

Thor Myklebust är däremot lite mer osäker på när man kan tänkas se en första Hyperloop för människor i Norge.

-När det kommer till gods tror jag säkert att vi pratar om fyra till fem år. Men Hyperloop för människor ligger nog lite längre fram i tiden, och kommer kunna genomföras när vi är några fler här än vi är i dagsläget, säger han.

Artikeln var först publicerad i Tekniskt Ukeblad

Mari Gisvold Garathun

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Aktuellt inom

Debatt

COMSOL