Fordon

89 miljoner till bensindieseln

Bengt Johansson

Ta det bästa från bensinmotorn och kombinera med det bästa från dieselmotorn. Resultatet blir både högre verkningsgrad och lägre utsläpp. Nu får forskningen om förbränningsprocesser vid Lunds Tekniska Högskola 89 nya miljoner.

Publicerad

Kompetenscentrum för förbränningsprocesser, KCFP, får 89 miljoner från Energimyndigheten, universitetet och en rad företag för att fortsätta sin forskning kring motorer som både är snåla och ger små utsläpp.

Hälften av pengarna, som fördelas över fyra år, kommer att gå till lågtemperaturförbränning som kombinerar det bästa från bensin- och dieselmotorn.

- Vi har nått 57 procents verkningsgrad med en diesel som går på bensin. Med avancerad laserdiagnostik ska vi nu visa hur det går till, säger Bengt Johansson, professor i förbränningsmotorer vid Lunds Tekniska Högskola.

Nya avgaskrav har gjort att dieselmotorerna utvecklats enormt och utsläppen av både partiklar och kvävoxider har minskats rejält. Men fortfarande är diselmotorn en snuskpelle, enligt Bengt Johansson.

- De levererar duktigt med kväveoxider och partiklar, men med lågtemperaturförbränning kan man få ner utsläppen, säger han.

Verkningsgraden kan också höjas från dagens cirka 35 procent för bensinmotorer och 50 procent för dieselmotorer.

Ny Teknik har tidigare berättat om ett av projekten på KCFP där målet är att utveckla en dieselmotor med 60 procents verkningsgrad.

En viktig del av forskningen handlar om att utvärdera olika bränslen. Vid sidan av företag som Volvo, Scania och Saab är det amerikanska oljebolaget Chevron med i projektet.

- Det finns ett stort intresse från oljebolagen att förstå samspelet mellan bränslet och förbränningsprocessen.

- Vi har redan upptäckt att man kan köra längre på ”dålig” bensin och diesel, alltså bränslen med lägre oktan- respektive cetantal, säger Bengt Johansson.

Han säger att även etanol är ett intressant bränsle, liksom olika koncept där två bränslen kombineras.

Det är andra gången på kort tid som förbränningsforskningen i Lund tilldelas stora anslag. För två veckor sedan fick forskningscentret Cecost (Centre for Cumbustion Science and Technology) 60 miljoner kronor från Energimyndigheten.

- De finns en tydlig koppling. De utvecklar ny mätteknik och modelleringsverktyg som vi använder för att förstå förbränningsprocesserna i en motor, säger Bengt Johansson.