15 år efter Estonia: Gåtorna finns kvar

Måndagen den 28 september är det 15 år sedan den där kalla och fasansfulla septembernatten då 852 människor omkom i Östersjön.

För dem och deras anhörigas skull och av rena rättssäkerhetsskäl bör man fortsätta att utreda Estoniakatastrofen. Det anser Anders Ulfvarson, professor emeritus i marin fartygskonstruktion, som fortfarande jobbar för sin gamla arbetsplats Chalmers i Göteborg.

- Den rätt så stora sjunkutredning som SSPA (red anm: marinkonsult i Göteborg) ledde visar att man inte kan nå full säkerhet kring haveriorsaken utan att undersöka vraket, säger han.

För att undanröja osäkerheten bör en oberoende expertgrupp få i uppdrag att följa SSPA-forskarnas rekommendationer i slutrapporten och låta dykare noga inspektera skrovet.

- Gör man det kan man ta bort osäkerheten kring de förutsättningar som SSPA tvingats arbeta med i sin sjunkstudie och revidera Estonias haverirapport beträff-ande de mest uppenbara bristerna, säger Anders Ulfvarson.

I februari 2009 anslöt sig den estniska regeringens expertkommitté - ledd av statsåklagaren Margus Kurm - till SSPA-forskarnas slutsatser.

"Om det är önskvärt att bevisa att skrovet är intakt, måste utsidan av vraket systematiskt studeras och studierna måste noggrant spelas in", skriver man i slutrapporten.

Försvarsminister Sten Tolgfors, som ansvarar för Estonia-frågan i regeringen, har gång på gång avvisat kraven på nya dykningar. Senast i riksdagen i våras.

"I dag är nog bedömningen att vi har kommit så långt som det nu går att komma i utredningen, utan att göra åverkan på vraket som att ta upp delar, plocka ut fönster eller ta loss själva rampen", sa han då.

Vid sidan att inspektera vraket vill SSPA-konsortiet undersöka och bärga bilrampen liksom ett par sidofönster.

Anders Ulfvarson anser dock att åverkan blir marginell om man bara undersöker rampen, där den nu sitter.

Den grundläggande tekniska Estonia-gåtan är välkänd:

Hur kunde hon sjunka på bara en dryg halvtimma, när fartyget innehöll massor av luft som borde ha hållit henne flytande längre?

För att få svar krävs att man kontrollerar följande:

*Skrovet.

Kända fakta från sjunkförloppet, samt de avancerade datasimuleringarna som gjorts liksom modellprovet i manöverbassäng, utesluter inte hål eller grava sprickor i skrovet som olycksorsak. Trots de videofilmer som tagits är skrovet inte inspekterat i detalj.

*Bilrampen.

Sjunkförloppet kan inte förklaras om inte rampen drogs ned och öppnades helt.

Där den nu befinner sig på vraket är den nästan stängd. Videofilmer av rampen visar, enligt SSPA-forskarna, tydliga tecken på att rampen varit helt öppen, men detta måste verifieras.

*Sidofönstren på däcken ovan bildäck.

Forskarnas slutsatser om sjunkscenariot bygger på att glaset i dessa fönster tålde ett betydande vattentryck när Estonia fick slagsida. Man vill undersöka detta genom att tryckprova fönstren.