FARKOST
De skriver historia: Skär stål för världens största vätgasfärjor
Om drygt två år ska världens största och mest avancerade vätgasfärjor segla mellan det norska fastlandet och Lofoten. Rederiet Torghatten Nord och dess leverantörer skriver historia med mycket ny teknik.
Torghatten Nord valde nollutsläppsbåten MS Brisen som arena för att berätta om statusen för världens största och mest avancerade nollutsläppsfärjor, som ska trafikera riksväg 80 från Bodø till Lofoten från 2026.
– Detta är historiskt. Det är historiska fartyg som ska trafikera världens kanske tuffaste färjelinje över Vestfjorden. Vi och våra komponentleverantörer utvecklar och kvalificerar tekniken under resans gång. Första stålet kommer snart att skäras, säger driftchef Eirik Olsen på Torghatten Nord. I april blev det klart att färjorna ska byggas i Norge, som Torghatten länge har önskat. Kontraktet har ingåtts med varvet Myklebust Verft på Sunnmøre.
Gjermund Johannessen, vd för Norwegian Ship Design (TNSDC), säger att de redan har levererat produktionsritningar för skroven. Stålskärningen vid skrovvarvet i Turkiet kommer att äga rum under augusti.
”Norges tuffaste och längsta färjeförbindelse”
Skroven bogseras till Norge och Myklebust Verft för installation av kritiska komponenter och färdigställande.
– Det är viktigt för oss att ha närhet till leverantörer och partners, både geografiskt och kulturellt. Det är mycket som måste utvecklas och kvalificeras för vätgas under projektets gång, säger Eirik Olsen till TU.
Statens vegvesen, Norges vägmyndighet, har ställt som krav att vätgas ska vara energibärare under minst 85 procent av driften – och biodrivmedel upp till 15 procent. MF Hydra var 2023 världens första färja med vätgas som bränsle. Det är dock en mindre färja, som går på flytande vätgas endast 50 procent av tiden.
– Det finns en del lärdomar att ta med sig, särskilt i samband med godkännandeprocessen. Samtidigt är det väldigt olika projekt, och många av leverantörernas kärnteknik är inte offentlig information, säger Gjermund Johannessen.
Han påpekar också att medan Hydra går i mycket skyddade vatten, ska vätgasfärjorna för Torghatten trafikera Norges tuffaste och längsta färjeförbindelse. Färjorna ska också ha betydligt större bränslecellsanläggningar.
– Varje färja ska ha en bränslecellsinstallation på 6 400 kW, medan MF Hydra har 400 kW. Vi har därför utvecklat helt nya designlösningar även för vätgassystemet, säger Gjermund Johannessen.
”Som ett Kinderägg för regionen”
Färjorna är designade av Norwegian Ship Design och klassas av Lloyd’s Register. De blir 117 meter långa och ska ha plats för 120 bilar, 12 lastbilar och 599 passagerare. Andra stora norska leverantörer är Seam, Brunvoll och Bergen Engines.
Elektro- och automationsföretaget Seam var också leverantör till MF Hydra. Bolaget har mycket kunskap att bygga vidare på, men betonar även att det är två vitt skilda projekt.
Seam ska leverera det som kallas både "hjärta och hjärna": Ett egenutvecklat kontroll- och säkerhetssystem samt hela framdrivningslinan – från bränsleceller i kombination med batterier och ställverk till elektrisk motor för propellrar.
– Det är väldigt viktigt att vidareföra den kompetens vi byggde upp kring nollutsläpp och vätgas med Norleds MF Hydra, sa Seams vd Gunvald Mortvedt till TU tidigare i år.
Han säger att det har liten betydelse för deras leverans att Torghatten, till skillnad från Norleds MF Hydra, ska ha trycksatt vätgas.
– Det kommer inte att ha så stor betydelse för vår leverans. Det avgörande är att ha bra övervakningssystem och kraftreglering, det vill säga samspelet mellan kraft- och energihantering via bränsleceller, ställverk, batterier och förbrukare, säger Gunvald Mortvedt.
Under Arendalsveckan (den norska motsvarigheten till den svenska Almedalsveckan) betonades att vätgasfärjorna är som ett Kinderägg för Bodø-regionen. Företaget Green H har ingått ett 15-årigt kontrakt och bygger produktionsanläggningar som ska försörja färjorna med vätgas.
Morten Solberg Watle, vd på Green H, sa att anläggningen är gynnsamt placerad för att kunna leverera till fartyg, tunga fordon, industri och till flygplatsen i Bodø. Under produktionen kommer det också att finnas ett överskott av värme som går in i fjärrvärmeanläggningar och syre som kan levereras till bland annat fiskodlingsföretag. De positiva effekterna kan skapa upp till 800 arbetstillfällen, sa Morten Solberg Watle.
Lagring i explosionssäker ”brunn”
Torghatten Nord har ingått ett avtal med MAN Cryo för utveckling av bland annat bunkringslösning. Färjorna kommer att lägga till vid Green H-anläggningen, cirka 20 minuters segling från Bodø centrum. På land lagras vätgasen under cirka 450 bars tryck. Vid anslutning till fartygets vätgastankar – levererade av Umoe Advanced Composites – överförs vätgasen med en hastighet på 1 700 kilo per timme. Färjorna kommer att använda cirka fem ton per dygn.
Vätgassystemet med lagringstankar, rör och överföring till bränslecellerna placeras på översta däck i en "brunn". Vid läckage ska den säkerställa att gasen går rakt upp och späs ut i luften. Brunnen är också explosionssäker och styr eventuella explosionskrafter rakt upp. Mot de två bryggorna och ner till besättningsdäcket är väggar och durk extra förstärkta.
Den här artikeln har tidigare varit publicerad i norska Teknisk Ukeblad. Ny Teknik översätter och publicerar utvalda artiklar exklusivt för prenumeranter, som en del i ett samarbete mellan tidningarna. Ny Teknik har redigerat texten lite grann.