Energi

Tiden talar för Ivar

Ivar Sagefors, ingenjör och uppfinnare till kärnlagringskonstruktiionen WP Cave. Foto: Jonas Askergren
Här är principen för WP Cave - en bentonitomgärdad, homogen bergskropp där kärnbränslekapslarna förvaras i snedställda schakt. Klicka för större bild. Först tas det centrala schaktet ut, därefter de vertikala luftschakten i periferin. Sedan borras de snedställda kanalerna ut mot luftschakten. Om något av hålen visar sig ha en betydlig sprickfrekvens, kan man trycka in ett tunt plåtrör som skydd för nedfallande stenflisor. Hålen förses med två st rälsskenor som kapseln glider ner på. I centrala schaktet finns en plattform och på den en roterande skiva i 360 grader och på den skivan finns ett kapselhölje som innehåller kapslen. Foto: Ill: Jonas Askergren
Bengt Åkesson, professor emeritus på Chalmers, specialist på hållfasthet och verksam inom forskning om järnvägar.

Ivar Sagefors har inte gett upp drömmen att få se sin kärnavfallsgrotta WP Cave bli verklighet. Och tiden talar för honom. Dagens kärnavfall kan bli morgondagens kärnbränsle.

Publicerad

- Hela idén med WP Cave är att på ett säkert sätt, i ett korrosionssäkert torrlager under jord, förvara kapslarna med kärnavfall i flera hundra år, vänta in en teknik som gör det möjligt att ta tillvara all den energi som finns kvar och då kunna ta upp kapslarna igen, säger Ivar Sagerfors.

Han har den senaste tiden bearbetat både Strålskyddsmyndigheten, Statens kärnavfallsråd och Miljödepartementet att väga hans uppfinning WP Cave mot KBS-3, den slutförvaringsmetod som den svenska kärnkraftsindustrin har som sitt huvudspår.

Den 16 mars kommer kärnkraftsindustrin dotterbolag SKB att lämna in ansökan om att få bygga ett slutförvar i Forsmark enligt KBS-3-metoden med tre stycken barriärer – urberget, järn/koppar-kapseln och bentonitleran.

Det är dessa tre barriäre som ska skydda kärnavfallet mot vatten som kan laka ur radionuklider och föra dem vidare ut i naturen.

Det kommer sedan att ta minst ett år innan SKB:s ansökan har utvärderats och granskats av Strålsäkerhetsmyndigheten SSM och andra inblandade myndigheter och remissinstanser.

Ivar Sagerfors hopp står nu till att de granskande myndigheter begär att WP Cave-alternativet tas upp till förnyad prövning.

Ivar Sagerfors har hela tiden haft stöd för sin konstruktion av Chalmersprofessorn Bengt Åkesson och framlidne tekn dr Sten G A Bergman, ett världsnamn inom bergteknik.

- WP Cave är ett storslaget och unikt byggprojekt. Det är öppet och torrt så att kommande generationer, med tillgång till ny kunskap, ska kunna övertyga sig om att vi valt en lämplig metod och plats, skrev de båda experterna i en utvärdering 1989.

Bengt Åkesson har inte ändrat uppfattning sedan dess.

- Man kommer att vilja återvinna det använda kärnbränslet på ett eller annat sätt i framtiden. Det borde ha byggts en demonstrationsanläggning för länge sedan. Men det gick politik i det hela, säger Bengt Åkesson till Ny Teknik.

Läs en tidigare publicerad artikel om de olika teknikerna som varit aktuella.

Detta är WP Cave

Ivar Sagerfors var ingenjör på konsultföretaget WP System när han på 1970-talet presenterade idén till WP Cave – ett kompakt, bentonitskyddat torrförvar av kärnbränslekapslar i urberget.

I varje WP Cave, som är en 150 meter djup och 60 meter bred bergskropp perforerad av snedställda förvaringsschakt, kan 1 600 ton kärnbränsle förvaras.

Totalt beviljades fyra patent på WP Cave, det sista i januari 1984. Patentet beviljades i 17 länder.

Samtidigt som Ivar Sagerfors tog fram WP Cave arbetade SKB med sin idé om att slutförvara det använda kärnbränsle i bentonitklädda, vertikala schakt i rader efter varandra i långa tunnlar 500 meter ned i berget.

Det kom så småningom till en jämförelse mellan de två metoderna, mellan SKB-ingenjörerna och Ivar Sagerfors, om vem som hade den bästa och mest ekonomiska lösningen.

Till slut köpte SKB patenten till WP Cave, uttryckligen för att utvärdera och utveckla metoden. Men redan efter några år lade SKB ned hela WP Cave-projektet.

- WP Cave är en fascinerande idé som både mellanlager och slutförvar. Men den föll på att den dels bygger på öppethållande under lång tid, dels att den inte passade i det svenska kristallina gnejs- och granitberget, säger Christer Svemar, tidigare chef för SKB:s laboratorium på Äspö utanför Oskarshamn, i dag konsult på SKB International.

WP Cave-konstruktionen är djup och sträcker sig över flera sprickzoner i berget. Med KBS-3-metoden kan man lättare parera dessa spricksystem när det handlar om slutförvar, menar Christer Svemar.

Han utesluter dock inte att WP Cave kan vara intressant för andra länder med andra geologiska formationer än det nordiska kristallina urberget – lera, salt, vulkanisk tuff till exempel.

Eftersom WP Cave kan användas både som mellanlager och slutförvar kan konstruktionen vara intressant för länder där man väljer att hålla avfallsförvaren öppna i flera hundra år.

- Det finns en palett av alternativ för WP Cave, säger Christer Svemar.

Patenten på WP Cave gick ut för flera år sedan och det är fritt fram att plocka upp ritningarna igen.

Så här går det till:

Först tas det centrala schaktet ut i bergskroppen, därefter de vertikala luftschakten i periferin.

Sedan borras de snedställda kanalerna ut mot luftschakten.

Om något av hålen visar sig ha en betydlig sprickfrekvens, kan man trycka in ett tunt plåtrör som skydd för nedfallande stenflisor.

Hålen förses med två st rälsskenor som kapseln glider ner på.

I centrala schaktet finns en plattform och på den en roterande skiva i 360 grader och på den skivan finns ett kapselhölje som innehåller kapslen.