Sveriges krav: ha dubbel säkerhet

<p>Tidigare behövde svenska kärnkraftverk, liksom de i Fukushima, bara ha ett cirkulationssystem för reaktorernas bränslebassänger. </p> <p>Men dåvarande Statens Strålskyddsinstitutet kom 2005 med en föreskrift om "diversifierad kylning". Den fastställdes 2008, efter att myndigheten ombildats till Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM.</p> <p>Diversifierad kylning innebär att det måste finnas flera olika system som är oberoende av varandra. Däremot har SSM inte tagit ställning till vilka krav som ställs på ett sådant system.</p> <p>- Reaktor 3 i Oskarshamn är den enda som kan koppla in oberoende system via kontrollrummet, medan andra tänker sig använda brandsprinklersystemet och vattenslangar, säger Lars Bennemo, utredare på SSM.</p> <p>Vissa kan också koppla ihop nödkylsystemet för reaktorn med bassängen, men det måste göras för hand.</p> <p>Explosionerna i Fukushimas bränslebassänger överraskar svenska kärnkraftstekniker. Vid brist på kylning skulle vätgasen som bildas av överhettade stavar ha gått att ventilera bort, anser de.</p> <p>- Jag är väldigt fundersam över hur explosionerna gått till, säger Claes-Inge Andersson, informationschef på Forsmark.</p> <p>Ju tätare bränslet packas, desto större är riskerna. Tjernobyl-veteranen Juri Andreev anser att Fukushima-operatörerna överfyllt sina bränslebassänger för att spara pengar.</p> <p>- De var giriga och använde varje kvadratcentimeter. Men det ger en hög sannolikhet för brand om vattnet försvinner, sade han till Reuters.</p> <p>I Oskarshamnverkets tre bränslebassänger förvaras mellan 10 och 100 ton använt kärnbränsle. Siffran varierar olika år, uppger Lars Thuringer, vd på energibolaget OKG. </p>