Så ska Nordstream undvika minorna

Vraket SS King ska vara 54 meter långt enligt information från internet. Men den tredimensionella modell som syns på datorskärmen är 56 meter, en decimal inkluderad.

– Att ens kunna prata om decimeter gör mig gråtfärdig efter att ha hållit på med det här i så många år, säger Ola Oskarsson, teknisk chef på marinundersökningsföretaget MMT.

MMT:s skepp Stril Explorer befinner sig någon timme utanför Karlskrona och har parkerat ovanför fartyget SS King som förliste vid ett bärgningsförsök efter att ha gått på grund vid Utklippan 1941.

Charlie Moore framför en 3d-bild som skapats av vraket SS King beläget ett 35-tal meter under ytan. På skärmen syns också hur undervattensroboten (gul) rör sig runt fartyget.

Här ska inte någon gasledning dras, utan platsen är vald för att besättningen ska ha något att demonstrera den avancerade tekniken på.

Längre ut i Östersjön är planen att 200 000 stålrör, 12 meter långa och 24 ton tunga stålrör med en inre diameter på knappt 1,2 meter ska svetsas ihop till två stycken 1 200 kilometer långa enheter som sträcker sig mellan ryska Viborg i Finska viken och tyska Lubmin. Två sådana rör med en överföringskapacitet på 55 miljarder kubikmeter gas per år ligger redan på botten. Med de två nya rören fördubblas kapaciteten.

Stril Explorer är ett av flera fartyg som just nu kartlägger Östersjöns botten inför läggandet av Nordstream 2, förutsatt att tillstånd ges.

– Vi behöver en detaljerad karta av havsbotten som vi kan ge till ingenjörerna när de beräknar bästa rutten för ledningen, säger John Garrard, undersökningschef på bolaget Nordstream 2 AG, med säte i Schweiz.

Stril Explorer har avancerad teknik ombord för att klara av jobbet. Ett av de viktigaste verktygen är ett multistrålande ekolod som skapar en tredimensionell bild av botten. Tekniken med så kallad fotogrammetri har dock kommit att innebära ett paradigmskifte, berättar Ola Oskarsson.

Fotogrammetri fungerar genom att två eller flera kameror kontinuerligt tar bilder av havsbotten. Varje pixel i bilden förses med en x-, y-, och z-koordinat vilket gör att man i efterhand kan skapa en 3D-modell med millimeterprecision, vilket alltså ytterligare göder Ola Oskarssons fascination inför teknikutvecklingen på området. Cirka 500 terrabyte data har hittills samlats in.

För att ytterligare förbättra precisionen används också dykrobotar som förflyttar instrumenten närmare det som ska undersökas. På Stril Explorer finns två stycken robotar: en snabbgående som kan manövreras i upp till sju, åtta knop och som har minskat tidsåtgången med en faktor fem. Den är förbunden med en kabel till båten och kan operera ner till 2 000 meters djup. Den mer långsamgående roboten har armar och kan utföra alla de uppgifter en dykare annars hade behövt göra.

Stril Explorer har två undervattensrobotar (ROV). Här lyfts den snabba varianten kallad SROV upp ur vattnet efter att ha gjort undersökningar av vraket. Den kan operera ner till 2 000 meters djup.

– Ingen humandykning utförs längs ledningen förutom där det är väldigt grunt, säger Ola Oskarsson.

Men varför detta behov av precision i mätningarna? Anledningen är bland annat de 150 000 minor som finns utspridda i Östersjön. Hälften av dem är visserligen oskadliggjorda, men lika många återstår, inte sällan med 700–800 kilo TNT i. Ett exploderat gasrör hade kunnat innebära en katastrof.

Läs mer:

–Vi vill inte lägga rören på en mina, konstaterar John Garrad, men påpekar också att Östersjön är ett bra vatten att arbeta i eftersom botten är syrefattig och att vattnet har låg salthalt.

Undersökningarna delas in i fyra olika faser där den sista kallas UXO som står för unexploded ordnance. I området utanför Finland är man klar med UXO-undersökningen och har räknat in 98 funna minor. Hur många det blir i Sverige är ännu oklart, men ett helt nytt vrak har redan hittats.

Totalt har man hittat cirka 10 000 objekt som nu måste identifieras manuellt med undervattensrobotar. Magnetfältsdetektorer kan heller inte alltid ge svar på om det är en sten eller en mina som syns, eftersom även bergarter kan vara magnetiska.

– Det blir många stenar att titta på, konstaterar John Garrard.

Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev!