Så ska berget kyla nya kontoret

Systemet har utvecklats av byggjätten och utvärderas i samarbete med Chalmers.

– Delarna består av befintlig teknik, men kombinationen är ny, säger uppfinnaren Jonas Gräslund, Skanskas teknikchef för kontorsutveckling.

Systemet kallas Deep Green Cooling och installerades i höstas i det nya polishuset i Rosengård i Malmö. Där har det fungerat bra och nu ska det också användas i andra byggnader i Malmö och i Warszawa, samt i Skanskas nya huvudkontor i Stockholm, där ambitionen är att skapa ”den grönaste fastigheten någonsin”.

Metoden bygger på att kylvattnet i byggnaden håller en högre temperatur, cirka 20 grader, mot det mer normala 6–8 grader. På så sätt kan bergets temperatur på 10–12 grader utnyttjas via vanligt vatten som cirkulerar i de 144 borrhålen.

Vattnet kyls ner av det omgivande berget som på lång sikt successivt värms upp. För att återställa temperaturbalansen i marken – och samtidigt säkerställa att kylfunktionen finns kvar över tid – räknar Skanska med att ta ut en del värme ur berget under vintern. Den värmen ska användas till att värma upp ventilationsluften i byggnaden.

Därmed kommer behovet av fjärrvärme att minska med mellan tre och fem kilowattimmar per kvadratmeter och år. Men i övrigt har Skanska valt att inte använda borrhålen för uppvärmning av byggnaden.

– Berglager med värmepumpar är komplicerade anläggningar som utsätts för påfrestningar med höga kondenseringstemperaturer. Vi har använt värmepumpsanläggningar tidigare och haft dåliga resultat, säger Jonas Gräslund.

Genom att inte använda värmepumpar hävdar Skanska att systemet blir mer robust och att elanvändningen kan minskas till en sjättedel av vad som krävs i ett traditionellt bergvärme- och markkylesystem.