Odlad sjöpung kan bli alternativ till havsbaserad vindkraft

Musselodlingar finns det gott om på västkusten. Får företaget Marin Biogas som de kommer det i framtiden också att gälla de små havsdjuren Ciona intestinalis, eller sjöpungar som de heter på svenska. Med hjälp av 23 miljoner kronor i bidrag och lån från Energimyndigheten och EU startade företaget i våras en försöksodling i Djupvik utanför Tjörn. Här ska den patenterade tekniken att odla och röta sjöpungar till biogas verifieras och skalas upp.

De snabbväxande djuren växer på ett sätt som liknar musslor, och precis som de tar de upp stora mängder kväve och fosfor. Men eftersom sjöpungarna saknar skal är biomassan i deras inre enklare att röta.

Med i projektet är Eon, som är största ägaren i Falkenbergs biogas där biomassan i sjöpungarna ska rötas till gas. Även miljöinstitutet IVL deltar genom att utföra livscykelanalyser.

-Tidigare har vi teströtat 10 ton biomassa i rötningsanläggningen vid Långeviksverket i Lysekil, konstaterar Olle Stenberg, vd på Marin Biogas.

Tanken är att rötresterna ska användas som gödsel. På sikt förs näringsämnena i jorden till havet där de äts av växtplankton, som i sin tur fungerar som föda åt sjöpungarna.

- Det blir ett cirkulärt kretslopp där solen är motorn, konstaterar Olle Stenberg.

Enligt företaget beräkningar kan en hektar odling av sjöpung ge 650 MWh per år, samtidigt som de renar havet från 26 ton kväve och två ton fosfor. På Östersjöseminariet i förra veckan visade Olle Stenberg också upp beräkningar som pekar på att en 5,1 km2 stor odling av sjöpungar skulle kunna generera lika mycket energi som Sveriges största havsbaserade vindkraftpark - Lillgrund Vindkraftsverk - men till halva investeringskostnaden.

- Utöver det skulle 13 159 ton kväve och 1 184 ton fosfor tas upp hur haven.

Allt förutsatt att storskalig odling och skörd av sjöpungar verkligen fungerar. Projektet pågår till 2017.

Att Olle Stenberg själv lever som han lär manifesterar han med bilen köpte i veckan: en Skoda Octavia med gasdrift.