Nytt sätt att fånga soptipparnas utsläpp av metan

2009-12-09 07:59  
Förr hette det soptippar. Nu heter det deponier. Men båda avger farlig metangas. Foto: HENRIK MONTGOMERY / SCANPIX

En forskargupp på tekniska högskolan i Lund håller på att en utveckla en metod som lokaliserar, fångar upp och tar tillvara på metan från soptippar.

Projektet, som heter ”MaLaGa – Mapping of Landfill structures and gas migrations based on geophysical measurement”, är ett samarbete mellan LTH, konsultbolaget Tyréns i Malmö och Nordvästra Skånes Renhållnings AB, NSR.

I projektet, som följs av forskare i hela Europa, använder man resisitivitetsmätningar för att spåra upp metan – men även annat farligt avfall – på soptippar och andra deponier.

Mellan tio och 20 procent av människans metanutsläpp kommer från soptippar. Eftersom metan är 21 gånger starkare än koldioxid är det mycket viktigt att hindra eller begränsa de 0,3 miljoner ton som årligen läcker från tusentals soptippar och "aktiva deponier” i Sverige.

De nya metoderna testades för första gången i våras på olika deponier i södra Sverige. Senare i veckan startar nya fältförsök på en återvinningsanläggning i Helsingborg.

- En orsak till att det varit svårt att göra något åt problemet är att avfallet på soptippar varierar så mycket i innehåll och struktur. Det gör att växthusgaserna produceras i varierande mängd och på skilda platser i deponin. Gaserna transporteras också på ett oregelbundet sätt till markytan, säger Thorleif Dahlin, professor i teknisk geologi, i ett pressmeddelande från LTH, Lunds tekniska högskola.

Metan från soptippar och deponier bildas av restavfall som mat, trä och växtdelar. När sådana organiska ämnen bryts ner i syrefattiga miljöer bildas metan.

Idag tar man tillvara på ungefär häften av metanet. Projektets mål är att avsevärt öka den andelen – och i slutändan använda gasen till att producera el och värme.

Hans Dahlquist

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt