”Jag tror inte att Seabased fullföljer projektet”

2017-03-06 14:48  

En park med 400 vågkraftverk hade planerats vid vågkraftprojektet utanför Lysekil. Men så blir det nog inte, enligt finansiärerna Energimyndigheten och Fortum.

Fredrik Svartengren vid Energimyndigheten har länge följt projektet:

– Jag tror inte att Seabased fullföljer projektet enligt ursprunglig plan, som var en 10 MW-anläggning. Det går man nog inte i mål med. De kommer nog snarast att fokusera på andra projekt och andra platser, säger han.

91 miljoner kronor har hittills betalats ut av myndigheten. Totalt har 139 miljoner beviljats. Fredrik Svartengren tror inte att de resterande pengarna kommer att betalas ut.

– I så fall vill vi ha en reviderad plan för genomförande inklusive en plan för samfinansiering. Alternativet är att Seabased ansöker om att avsluta projektet, säger han.

När Ny Teknik når Seabaseds vd Øivind Magnussen är han förtegen kring projektets framtid.

– Jag har egentligen inga kommentarer just nu. Vi för diskussioner med Energimyndigheten, säger han och menar att mer information kommer att finnas om tre eller fyra veckor.

Elbolaget Fortum har enligt medieuppgifter investerat 113 miljoner kronor i projektet och är den aktör som skött driften av ett 40-tal nedsänkta aggregat, så kallade linjärgeneratorer. Bara några få av dem har försetts med bojar så att de har kunnat producera energi.

Läs mer:

Läs mer: Genombrott i Lysekil - första vågkraften till elnätet

Målsättningen i projektet har varit omkring 400 aggregat. Hur mycket energi som levererats vill dock Fortum inte avslöja. För tillfället sker ingen energiproduktion alls, berättar Sebastian Johansen, Fortums expert på förnybar energi.

Kommer det att bli en 10 MW-park?

– Det tror jag inte just nu. Men det står 1 MW ute i havet. I den storleksordningen kan man tänka sig att det blir, säger Sebastian Johansen och berättar att Fortum inom några månader ska bestämma hur man ska gå vidare med Seabased.

Projektet har fortfarande tekniska utmaningar att hantera. Aggregaten har enligt företaget haft en stark utveckling och uppges nu kunna leverera omkring 100 kW per styck. Det är fem gånger mer än för bara omkring sju år sedan, enligt bolagets grundare Mats Leijon, professor vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet.

Den ökade effekten har dock gett problem i ställverket, också det placerat på havsbotten. De allt högre effekterna kan inte längre hanteras med befintlig utrustning.

Man byter inte ställverket hur som helst. Det väger 110 ton och står 50 meter ner i havet, säger Mats Leijon.

Övergången till serieproduktion har också ställt stora krav. Liksom den varierande våghöjden. Stormen Urd kring jul 2016 innebar 12 meter höga vågor, vilket ställer krav på dimensioneringen. Felaktiga komponenter i wiren som förbinder bojen med aggregaten fick den att brista och bojarna slet sig. Mindre bojar har sedan dess tillverkats, berättar Sebastian Johansen.

Läs mer:

Läs mer: Oviss framtid för svensk vågkraftspark

Øivind Magnussen tittar söderut i jakt på bättre vågförhållanden.

– I Sverige har vi stora variationer, men i Afrika finns platser med ett par meter höga vågor, 24 timmar om dygnet, 365 dagar om året, säger Øivind Magnussen.

Det låga nordiska elpriset påverkar också möjligheten att kommersialisera produkten. Därför blickar vd Øivind Magnussen mot exempelvis ögrupper som drivs med kostsamma dieselgeneratorer och plats för solceller saknas.

Mats Leijon betonar att Seabaseds vågkraftprojektet fortsatt är att betrakta som en forsknings- och demonstrationsanläggning. Projektet pågår parallellt med det universitetsdrivna så kallade Lysekilsprojektet längre söderut, utanför Islandsberg.

– Seabased ska besvara frågor som universitetet inte kan besvara om hur tekniken kan omsättas i industriell verksamhet. Vi vill få till framtida arbetstillfällen, säger Mats Leijon som är fortsatt optimistisk:

– Vi har hållit på i 15 år och tagit många pionjärsteg. Det är som att dansa jenka – några steg fram och några bak. Men vi tror att vi har kommit långt, säger han.

Tekniska utmaningar i vågkraftprojektet

Vågkraftverken består av en boj som lyfts upp och ner av vågorna. En wire för ner rörelsen i ett aggregat placerat på havsbotten, en så kallad linjärgenerator. Energin som alstras förs in i ett ställverk placerat på botten och vidare med sjökablar upp på land och ut på elnätet.

De tekniska utmaningarna har varit många:

Fel komponenter i vajern i kombination med för stor lyftkraft i bojen och vågor uppemot 12 meter fick vajern att brista. Mindre bojar har tillverkats.

Magneten i linjärgeneratorn har bytts från typen neodynium-järn-bor till ferrit, av miljö- och kostnadsskäl.

Det 110 ton tunga ställverket klarar inte effekterna från aggregaten som blev högre än förväntat.

Johan Kristensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt