Energi

EU-förslag skapar strid om svensk vattenkraft

Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) kritiseras för passivitet när det gäller regelverk som kan ge svensk energiförsörjning problem. Arkivbild. Foto: Amir Nabizadeh/TT
Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson. Arkivbild Foto: Jessica Gow/TT

Vattenkraft, en stor del av den svenska elproduktionen, riskerar att klassas som icke hållbar i EU-kommissionens regelverk för godkända gröna investeringar. Opposition och elbolag manar regeringen att vakna – tiden rinner ut.

Publicerad

– Vänta och se duger inte, säger Rickard Nordin, vikarierande ekonomisk-politisk talesperson för Centerpartiet, tillika för energipolitik.

– Ingen kommer att ta bort vattenkraften men det blir dyrare att investera i den, det blir dyrare räntor sannolikt. Och det i sig gör ju att den gröna omställningen blir dyrare och att den försenas. Det är ett jätteproblem, säger han.

Hans kollega i Moderaterna, Elisabeth Svantesson, skräder inte orden.

– Det är hål i huvudet att inte kalla svensk vattenkraft för hållbar, hur kan regeringen ha låtit det gå så långt? undrar hon och hävdar att regeringen har varit passiv och senfärdig i fotarbetet i Bryssel.

Jättar oroas

I en färsk debattartikel i Svenska Dagbladet uppmanar även företrädare för energijättarna Fortum, Uniper och statliga Vattenfall regeringen att ligga i för att förhindra regler som skulle kunna hota energiförsörjning i Sverige.

Det allt handlar om är EU:s så kallade taxonomiförordning. Syftet är att lista investeringar som kan beskrivas som hållbara. Investerare ska få lättare att se vilka typer av projekt som är miljömässigt hållbara och lockas att styra sina pengar dit, med förutsättningar för bra villkor.

För en vecka sedan skickade EU-kommissionen ut ett förslag till klassning, krav och kriterier för hållbara investeringar. Medlemsländer, organisationer och alla andra intresserade har till den 18 december på sig att tycka till om förslaget. Efter det ska kommissionen arbeta fram en ny version.

Bolund missnöjd

– Det vi sett hittills om vattenkraften rimmar ju inte med Sveriges inställning, säger finansmarknadsminister Per Bolund (MP), som ansvarar för frågan i regeringen.

Han pekar bland annat på att renovering och återinvesteringar i existerande vattenkraft kan bli utan hållbarhetsstämpel. Det finns specifika krav på miljöanpassningar som svenska intressen anser är felriktade och feltänkta och utan miljöeffekt.

– Nu finns det ju möjlighet att påverka kommissionens förslag och vi kommer att göra det vi kan, men jag uppmuntrar alla att vara aktiva och skicka in sina synpunkter till kommissionen, säger Bolund.

Han säger sig inte alls förstå kritiken att regeringen varit passiv.

– Det är inte på något sätt sant, säger finansmarknadsministern.

Han beskriver det som en stor framgång att EU alls har arbetat fram ett system för att klassa investeringar med hänsyn till hållbarhet, den så kallade taxonomin. Men EU är ett förhandlingssystem där man får ge och ta och inte i varje detalj kan få som man vill, påpekar han.

Riksdagens finansutskott kommer att få besök av Bolund inom kort för att diskutera frågan.

– Vi kommer att vara mycket tydliga med vilken linje Per Bolund måste driva, det är uppenbart att han inte har gjort sitt jobb under det här året när den här listan har tagits fram, säger Elisabeth Svantesson.

Rickard Nordin framhåller:

– Nu krävs det en enorm förhandlingsinsats från den svenska regeringen.

Fakta: Taxonomi och EU:s miljömål

EU har satt mål för energi och klimat till 2030 och siktar på en klimatneutral union 2050.

Ett medel för att nå målen är taxonomin, ett klassningssystem för hållbara investeringar.

Det ska hjälpa och styra investerare att satsa i miljö- och klimatmässigt hållbara projekt.

Ramverket trädde i kraft i somras. Sedan dess pågår arbete med kriterier för och krav på investeringar för att de ska kunna listas som gröna.

Det handlar bland annat om krav på vattenkraft och bioenergi och indirekt hur skog får användas.

Källa: EU-kommissionen