ENERGI

Ebba Busch: Mer vindkraft kräver mer kärnkraft

Ebba Busch med en gul hjälm
Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) besöker atomreaktorn Forsmark 3. Innanför fönsterluckan ligger turbinhallen.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) vill se nya kärnkraftsreaktorer så snart det bara går. Men det kan ta ett tag innan en första är igång.
– Det kan ligga åtta, det kan ligga tolv eller sexton år bort i tiden, bedömer Busch.

Publicerad Uppdaterad

– Det beror på hur aktörerna väljer att svara upp och om vi klarar av att styra så att det känns tillräckligt attraktivt, säger hon till TT i samband med ett studiebesök på Forsmark 3 i Östhammar, en av landets sex producerande reaktorer.

"Svara upp" och "styra" syftar på den förändring av energipolitiken som Busch, den regering hon sitter i samt stödpartiet Sverigedemokraterna har utlovat för en storsatsning på mer kärnkraft. Ett första steg var att föreslå att förbudet mot fler än tio reaktorer tas bort, likaså förbudet mot att bygga på andra platser än där reaktorer redan finns.

Förkorta processer

Men det handlar också om att förenkla och förkorta tillståndsprocesser och modernisera lagar om miljö och kärnteknik. Det återstår mycket arbete, men Busch ger sig själv och regeringen omdömet att ha gjort mer för kärnkraften på sex månader än vad tidigare regeringar gjort på 20 år.

Medan Tyskland i dagarna avvecklar sina tre sista kärnkraftsanläggningar berömmer sig Sveriges energi- och näringsminister av att med Frankrike ha dragit igång en kärnkraftsallians, där det enligt henne nu ingår 14 EU-länder.

"Vi är trovärdiga"

– Vi är trovärdiga i klimatarbetet och när vi säger att vi inte får ihop kalkylen utan kärnkraft då lyssnar andra länder, säger Ebba Busch om arbetet med klimatmålen Sverige antagit.

Hon brister ut i ett "Det är så vackert!" när hon står och studerar den stora turbinen i turbinhallen i Forsmark 3 genom ett blyinfattat fönster under besöket.

– Vill man ha mer vindkraft behöver man också mer kärnkraft, säger Busch och menar att det är ett måste för att få elsystemet att fungera som en helhet.

Hopp om små reaktorer

Men det är inte den stora, mer traditionella typen av reaktorer som främst lyfts fram. Stort hopp har satts till ny teknik med små modulära reaktorer, så kallade SMR. De är mindre än traditionella reaktorer och ska, är tanken, inte vara så dyra och svåra att bygga och placera. De ska kunna placeras ut i anslutning till industrier, anläggningar eller områden som är extra elkrävande.

Björn Linde och Ebba Busch
Åtta, tolv eller sexton år – det är enligt energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) svårt att vara exakt om när en första ny kärnkraftsreaktor skulle kunna vara i gång. Forsmarks och Ringhals VD Björn Linde säger att det mest optimistiska är början av 2030-talet.

Vattenfall, huvudägare till Forsmark och Ringhals, arbetar sedan förra sommaren med en förstudie om en SMR vid Ringhals. På frågan om när en första ny reaktor kan vara verklighet i Sverige svarar Björn Linde, vd för Forsmark och Ringhals, och med vid Buschs rundtur på Forsmark:

– Det mest optimistiska är i början på 2030-talet, eller 2030, och då är det vid Ringhals och vi pratar om en SMR. Men det beror ju på huruvida förstudien som pågår fortsätter.

Kompetens kritisk

Kompetensförsörjning i form av ingenjörer, radiofysiker men också personal som behövs för prövning och tillståndsprocesser är en kritisk punkt för en nystart för atomkraft. Men regelverket måste också anpassas. Länderna i Europa kan till exempel inte ha olika processer för att godkänna en SMR, enligt Busch och Björn Linde.

– Man måste ha en licensieringsprocess som är tillräckligt bra och samordnad med övriga Europa, säger Björn Linde och framhåller att konceptet med modulär teknik, som ett sätt att få ner priserna, annars går förlorad.