Tung kritik mot SMR-förslaget: ”Nämns inte något om riskerna”

I dag får max tio kärnreaktorer vara i drift samtidigt i Sverige och det får bara finnas reaktorer på de befintliga kärnkraftsplatserna: Oskarshamn, Forsmark och Ringhals. Det vill den nya regeringen ändra på och presenterade därför i december ett förslag om lagjusteringar.

I promemorian från regeringen nämns särskilt utvecklingen mot mindre reaktorer, så kallade SMR, som kan göra det aktuellt att bygga fler reaktorer på nya platser. Dels för att det behövs fler små reaktorer för att ersätta en större, dels för att placera dem närmare användarna, skriver regeringen.

Nu har förslaget varit ute på en remissrunda, som avslutades den 10 april. Totalt har 67 svar inkommit. Många av dem är kritiska.

Organisationen Sveriges kommuner och regioner, SKR, tycker att konsekvensbeskrivningen för kommunerna är ofullständig.

”Det saknas beskrivning av den omfattande uppgiften att delta i statens planering och övning för hantering av en eventuell kärnteknisk olycka och efterföljande sanering, samt behov av egen planering för samhällsviktig verksamhet vid en eventuell olycka. Detta kan beröra fler kommuner i närområdet”, skriver SKR.

"En stor och löpande kostnad som förbisetts"

I dag finns så kallade beredskapszoner om cirka 25 km från kärnkraftverk. Där ska det finnas en planering för utrymning, inomhusvistelse och intag av jodtabletter i händelse av en olycka i kärnkraftverket.

Det finns också en större zon, som kallas för planeringszon, cirka 100 km från kärnkraftverken. Inom den zonen ska det finnas en planering för utrymning utifrån strålningsmätning av radioaktivt nedfall. Det betyder att kommunernas räddningstjänster ska bistå länsstyrelsen med strålningsmätning i händelse av en olycka, så att det finns ett underlag för att fatta beslut om ifall området måste utrymmas.

Regeringens promemoria innehåller inga förslag på förändringar av beredskapszonerna eller planeringszonerna.

Även Länsstyrelsen i Uppsala län lyfter upp beredskapsfrågorna: ”Den största ekonomiska konsekvensen för ett län med kärnkraft är (…) att respektive länsstyrelse och berörda kommuner måste bygga upp en kärnkraftsanpassad krisorganisation. Detta är en stor och löpande kostnad som förbisetts i promemorian.”

Totalförsvarsaspekter har inte beaktats

Länsstyrelsen Gävleborg noterar också att fler reaktorer på fler platser ökar kraven på länsstyrelserna i fråga om kompetensförsörjning och resurser, både vad gäller tillståndsprövningar, tillsyn och beredskap för en kärnteknisk olycka.

Länsstyrelsen tillstyrker regeringens förslag men ställer flera frågor om hur SMR ska hanteras i framtiden. Kommer tillståndsprocessen att se annorlunda ut, kommer den befintliga lagstiftningen för bevakning och skydd kring reaktorer att vara tillräcklig, ställer SMR andra krav på beredskapsplanering för kärnteknisk olycka?

Sveriges kommuner och regioner befarar även utökade krav på kontroller av dricksvatten om det blir tillåtet att bygga kärnreaktorer på fler platser än i dag. Fler vattenverk kommer då troligen att omfattas av särskilda regler för provtagning och analysering av så kallad indikativ strålning.

Dessutom trycker organisationen på att regeringens konsekvensbeskrivning inte har beaktat totalförsvarsaspekter, risker för terrorhandlingar och ett väpnat angrepp på Sverige.

Liknande synpunkter förs fram av Luleå kommun, som noterar att regeringens promemoria inte innehåller information om totalförsvaret, totalförsvarsplanering, säkerhetsskydd och samhällsviktiga verksamheter, eller hur eventuella SMR förhåller sig gentemot totalförsvarsupprustningen som sker i Sverige.

Kärnavfallsfonden efterlyser svar om avfallet

Många remissinstanser lyfter upp brister i regeringens konsekvensbeskrivning. Folkhälsomyndigheten saknar en analys av förslagets påverkan på människors hälsa ur flera perspektiv och avstyrker förslaget.

Länsstyrelsen i Uppsala län saknar en jämförande analys av om det finnas andra alternativ som snabbare och effektivare kan möta behovet av ökad tillgång till el med låga utsläpp av växthusgaser, och slår ett slag för en utredning där platser för eventuella nya reaktorer pekas ut.

Även forskningsrådet Formas lyfter brister i konsekvensanalysen och pekar särskilt på behovet av kompetensförsörjning på områden som till exempel riskbedömning, geologiska förutsättningar, kemikalieanvändning och samhällsplanering.

Kärnavfallsfonden önskar sig ytterligare utredning av kopplingen mellan ökad användning av kärnkraft och behov av nya eller utvidgade slutförvar och mellanlager för kärnavfall. ”Frågor som behöver besvaras är: Hur förhåller sig ny kärnkraft och nya aktörer till det nuvarande kärnavfallsprogrammet och reglerna för dess finansiering”.

"Sannolikheten för ett kärnkraftshaveri är inte noll"

Stockholms universitet saknar en reflektion kring de potentiella risker det medför att bygga ut ny kärnkraft på fler platser och med mer stadsnära placeringar, då större grupper kan komma att påverkas vid en eventuell olycka.

Även Länsstyrelsen i Uppsala län tar upp riskerna. ”I promemorian nämns inte något om riskerna med ett ökat antal kärnkraftverk. Sannolikheten för ett kärnkraftshaveri med radioaktiva utsläpp är inte noll”, skriver länsstyrelsen och fortsätter: ”Även om sannolikheten för ett haveri med radioaktiva utsläpp är låg så är konsekvenserna desto större. En riskvärdering bör göras inför en lagändring, i synnerhet om en lagändring öppnar upp för att ta nya platser i anspråk.”

Statliga Svenska kraftnät, som driver stamnätet, tycker att regeringens lagförändringar är positiva. ”Det är bra utifrån elsystemets perspektiv att det öppnas för ny planerbar elproduktion på fler platser än vad befintlig lagstiftning tillåter i dag.” Men Svenska kraftnät trycker också på vikten av att ny kärnkraft placeras med hänsyn till elanvändarnas behov och utbyggnaden av stamnätet.

Några av remissinstanserna föreslår att fler kärnreaktorer än tio kan tillåtas men att de bara ska få byggas på de nuvarande kärnkraftsplatserna. Det tycker Länsstyrelsen i Uppsala län, Oskarshamns kommun, Säffle kommun samt Kärnkraftskommunernas Samarbetsorgan. Oskarshamn argumenterar att det förefaller klokare att bygga ny kärnkraft på de orter i Sverige där acceptansen redan finns.

Fyra av remissinstanserna, KTH, Naturskyddsföreningen, Nacka tingsrätt och Naturvårdsverket, påtalar att den förra regeringen redan har gett Strålsäkerhetsmyndigheten i uppdrag att se över vilka lag- och regeländringar som behöver göras för att tillåta ny kärnkraft och uppmanar den nya regeringen att invänta expertmyndighetens slutsatser innan några lagändringar genomförs.

LÄS MER

14 år försenad – men nu är det dags för jättereaktorn att starta

Det här hände i Sverige medan den finska jättereaktorn byggdes

”Går inte att köpa reservdelar på Mekonomen till Ringhals”