De bygger smartaste elnätet – där elbilar ska hindra effektbristen

2018-01-29 12:11  

I framtiden ska Sverige bara använda el från förnybara energikällor. Vissa tider kan det då bli ont om effekt. I Uppland ska elbilar hjälpa till att undvika effektbrist i elnätet.

Upplands Energis elnät, norr om Uppsala, har redan varit skådeplatsen för ett experiment där privatvillors värmepumpar hjälpte till att minska belastningen på elnätet. Vid tider när många behövde el stängdes värmepumparna helt enkelt av. Projektet drevs av Upplands Energi och flera företag.

– Det var mycket lyckat. Vi kunde styra värmepumparna som vi hade förutspått och kunderna märkte inget, berättar Björn Berg, vd på Ngenic, som har utvecklat styrsystemet.

Nu utvidgas arbetet under projektnamnet Väx El till att även omfattar batterilager, solceller och laddboxar för elbilar. Förhoppningen är att ett tiotal privatpersoner inom Upplands Energis nätområde ska vilja vara med.

Deras batterilager och laddboxar ska då kopplas upp via Ngenics molntjänst så att de kan hjälpa elnätet vid behov. Vid tider när det är ont om el i nätet kan elbilsladdning vänta eller batteriets lagrade energi ledas ut på nätet.

Läs mer: Så ska elnätet försörja fem miljoner elbilar

Några personer har redan anmält intresse, men än har inga batterilager eller laddboxar hunnit installeras. Därför träffas vi hemma hos Björn Berg i södra Uppsala. Hans villa ska vara med i projektet och är sedan länge utrustad med både solceller och laddbox till bilen. Nyligen har han också installerat ett batteri- lager.

– Vi fyra företag som ingår i projektet är små och har begränsade resurser. Att jag har ett nördigt intresse för energi kan vi utnyttja, säger han och skrattar.

Det första projektet startade ur farhågor att smarta värmepumpar skulle kunna skapa problem i elnätet. Om många värmepumpar börjar agera utifrån prisnivåer och slår på samtidigt när elen är billig kan det uppstå effektbrist i det lokala elnätet.

Nu finns liknande farhågor kring elbilar i samband med omställningen till förnybara energikällor, med en ojämn elleverans.

– Elnäten kommer att behöva mer stöd för att klara av mer el och mer elbilar. Annars måste vi gräva ner mer kabel, vilket är dyrt, säger Joachim Lindborg, projektledare på Sustainable Innovation.

Läs mer: Här är priset för 100 procent förnybar el

Därför har Ngenic utvecklat sitt molnbaserade system som ska styra batterilager, elbilsladdare och värmepumpar utifrån väderprognoser och de boendes förbrukningsmönster. Systemet ska testas och finslipas i Väx El-projektet.

Förhoppningen är att visa att automatisk styrning kan vara ett alternativ till att förstärka elnätet. Joachim Lindborg tar som exempel en bostadsort med många el-bilar. Där kommer de flesta att vilja ladda sina bilar på kvällen. Genom att värmepumparna då tillfälligt slås av kan den tillgängliga effekten räcka till elbilarna utan att elledningen till orten byts ut.

– Tekniken vi använder här ska vara skalbar. Så lyckas vi med det här har vi en inriktning på hur Sverige ska klara målet om 100 procent förnybart elsystem till år 2040, säger Joachim Lindborg.

Deltagarna i Väx El-projektet är övertygade om att de håller på att bygga Sveriges smartaste elnät.

– Vårt nät har mer aktiv flexibilitet än vad Hyllie, Norra Djurgårdsstaden och Gotland har tillsammans, trots att vårt projekt är så mycket mindre, säger Joachim Lindborg.

Inom Väx El-projektet ska även olika affärsmodeller testas för att utvärdera hur och vem som kan ta betalt när privatpersoners utrustning hjälper till att flytta effektanvändning.

Ett samarbete för smartare elinfrastruktur

Projekt Väx El drivs av flera företag: Sustainable Innovation, som jobbar för ett mer resurseffektivt samhälle, Charge Storm, som levererar laddboxar, batterilagerleverantören Ferroamp, Ngenic, som har utvecklat styrsystem till värmepumpar, elnätföretaget Upplands Energi samt stiftelsen Stuns.

Privatpersonerna som väljer att delta i projektet måste själva köpa sina solceller, värmepumpar, batterilager och laddboxar. Väx El-projektet står för installationerna och sköter sedan den övergripande styrningen via Ngenics molntjänst.

Laddboxarna som ingår i projektet kan ge en uteffekt om 3,6 kilowatt. Batterilagren kan leverera 6 kilowatt.

Projektet pågår från 1 januari 2017 till december 2019 och beräknas kosta 11,5 miljoner kronor. Energimyndigheten bidrar med 4,5 miljoner.

Det första projektet, som endast omfattade värmepumpar, kallades Klok El. I dagsläget är cirka 350 värmepumpar uppkopplade via Ngenics system.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Aktuellt inom

Debatt

COMSOL