Byggbranschen: Kryphål i förslag till stopplag

Många kommuner ställer högre krav på nya bostäders energiprestanda än Boverkets byggregler. Enligt en statlig utredning leder det till 10-15 procent högre byggkostnader och svårigheter för byggbolagen att förproducera stora delar av konstruktionerna.

Utredaren Björn Hedlund föreslog därför en stopplag, som skulle innebära att kommunerna inte får ingå genomförandeavtal med krav som går utöver vad som gäller enligt plan- och bygglagen.

Men i den promemoria som regeringen skickade ut på remiss i slutet av september har förslaget till stopplag ändrats. Nu innebär lagförslaget att kommuner inte får ställa egna krav i sådana fall där kommunerna tillämpar plan- och bygglagen i egenskap av myndighet, det vill säga vid planläggning eller genomförande av detaljplaner.

I de fall där kommuner i egenskap av byggherre låter uppföra egna byggnader är de fortfarande fria att ställa egna krav för byggandet. Det gäller också i de fall där kommuner tilldelar en byggherre en markanvisning utan att det finns någon koppling till något ärende enligt plan- och bygglagen, det vill säga planläggning eller lovgivning.

-De allra, allra flesta markanvisningsavtal berör villkor för kommande planläggning och lovgivning och när så är fallet ska inte tekniska särkrav kunna ställas för då agerar kommunen som planmyndighet, säger Anders Josephsson, politisk sakkunnig på socialdepartementet.

Kommer inte bara de kommuner som vill ställa skarpare energikrav att flytta kraven från markanvisningsavtalen till försäljningsavtalen i stället?

-Nej det är inget sätt att kringgå det, så länge det krävs åtgärder enligt PBL; planläggande och lovgivning. Om kommunerna skriver in i ett försäljningsavtal gällande mark krav på egenskaper på en framtida byggnad så agerar de inte enbart som markägare, utan det är tydligt att de vill styra, säger Anders Josephsson.

Byggbranschen är positiv till en stopplag för kommunernas särkrav, men flera av byggbolagen som har lämnat in remissvar befarar att det finns ett kryphål i den nuvarande skrivningen. Därför vill de att regeringen ska lagstifta så att kommuner inte får anvisa mark och ställa särkrav via sina bolag, där möjligheterna till insyn och offentlighet är sämre. ”Annars riskerar de i övrigt mycket goda intentionerna med lagändringarna att bli ett tomt slag i luften” skriver flera byggbolag, bland andra Peab, JM och NCC, i identiska inlägg.

-Det är inte riktigt så enkelt att kommunen automatiskt undkommer sin myndighetsroll bara för att man agerar genom ett bolag. Men det kommer att finnas ett visst tolkningsutrymme i frågan om när kommunen agerar som myndighet respektive fastighetsägare, säger Anders Josephsson.

Lagen är tänkt att träda i kraft den 1 januari 2015.