Regeringen tillsatte förra året Byggkravsutredningen, som skulle undersöka hur de kommunala särkraven slår mot byggandet. Utredare blev Björn Hedlund.

Med hjälp av SCB har han låtit göra en kartläggning, där 150 kommuner och 162 byggbolag har fått svara på frågor om regelverket och vad särkraven kostar.

-Mellan 10 och 15 procent ökar byggkostnaden på grund av särkraven. Det kanske marknaden klarar av i starka marknader som i Nacka och Lidingö, men kanske inte i Eskilstuna och Västerås. Effekten blir att byggandet stannar av, säger Björn Hedlund.

Det är framför allt på energiområdet som kommunerna försöker övertrumfa varandra i kraven på bostäder.

-Säger den ena kommunen att det är 60 kilowattimmar per år som gäller så ska den andra kommunen ställa krav på 55 kilowattimmar för att visa att de är så bra i den kommunen. Den ambitionen har man förståelse för, men problemet är att man optimerar ett av de tekniska egenskapskraven utan att balansera det mot de andra kraven och kostnaderna, säger Björn Hedlund.

Det har även framkommit i enkätsvaren att tillgänglighetsfrågorna är svårhanterliga.

-Kommunerna ställer ibland krav på att man ska komma åt toaletten med rullstol från bägge sidor, då blir det dyrare och fastighetsägaren måste anpassa sin produktion. Om byggföretaget vill köpa standardiserade badrum från en leverantör då passar den typen av badrum inte in, säger Björn Hedlund.

Utredningen ska lämna sina förslag till regeringen vid årsskiftet. Björn Hedlund kommer att föreslå att energikraven i Boverkets byggregler, BBR, blir standard, så att kommunerna inte får ställa krav på byggherrarna att bygga ännu mer energisnåla bostäder.

-Har vi ett regelverk från BBR är det det som ska gälla. Annars får vi 290 kommunala BBR och det är helt ohållbart, säger han.

Men hur ska Sverige då nå miljömålen?

-Då får BBR skärpas då om det här är viktigt, om det finns en framtid för passivhus och lågenergihus. Men nivån har vi inte gått in i, säger Björn Hedlund.

En skärpning av energikraven i byggreglerna har dock regeringen inte verkat så intresserad av, att döma av turerna kring nära-nollenergihusen. Regeringen har flaggat för att en skärpning kan vara aktuell i framtiden, men bara om den är fastighets- och samhällsekonomiskt lönsam.

Även om Björn Hedlund vill förbjuda för kommunerna att ställa hårdare energikrav än Boverkets byggregler kommer det ändå att vara fritt fram för privata byggherrar som uppför byggnader på egen mark att bygga mer energisnålt än byggreglerna.

Byggkravsutredningen ska också undersöka möjligheten att lägga byggherreansvaret på flera aktörer. Tanken är att kommunernas byggnadsnämnder ska kunna rikta krav mot entreprenörer när byggfel har begåtts. Exakt vilka fall som ska omfattas är ännu inte klart.

-Det ska gå att göra när det är något allvarligt fel i huset, ett konstruktionsfel i balkongen eller hissen. Inte när det är frågan om att tapeten är sned, utan när det är ett allvarligt fel som är väsentligt för samhället, säger Björn Hedlund.

I förra veckan fick utredningen ett nytt uppdrag från regeringen. Nu ska man också undersöka om det behövs ett ekonomiskt skydd för konsumenter när byggfelsförsäkringen tas bort.