Batteriracet: Trumps tullar kan gynna natriumjontekniken

Litiumjonbatterier spelar en nyckelroll på batterimarknaden. De används i allt från mobiltelefoner och laptops till elbilar och stationära energilager.

För att tillverka batterierna krävs både litium och grafit, två råvaror som i stor utsträckning förädlas och produceras i Kina. Nu kan president Trumps tullar mot kinesiska varor bidra till ett ökat intresse för en annan batteriteknik: natriumjonbatterier. Det rapporterar Bloomberg.

Natriumjontekniken har länge sett som ett lockande alternativ till litiumjonerna. Natrium, som ingår i vanligt bordssalt, förekommer i rikliga mängder i jordskorpan i stora delar av världen. Därmed slipper man beroendet av Kina. Utvinningen är dessutom mer miljövänlig jämfört med litium. Ytterligare fördelar är att natriumbaserade batterier generellt är billigare att tillverka och mer brandsäkra. En utmaning har dock varit den lägre energitätheten jämfört med de vassaste litiumjonbatterierna.

Men på senare år har natriumjonutvecklingen gjort stora framsteg. Här kan du exempelvis läsa om den kinesiska batteritillverkaren Catl, som siktar på att börja producera ett natriumbatteri med en energitäthet om 175 Wh/kg i slutet av året.  Företagets grundare Robin Zeng bedömer att natriumjonbatterier har potential att ta upp till halva av dagens marknad för litiumjonbatterier.

I Sverige finns uppstartsbolaget Altris i Uppsala, som tillverkar ett katodmaterial för natriumjonbatterier. Företaget samarbetade tidigare med Northvolt, men efter Northvolts konkurs har Volvo Cars gått in som ny investerare. 

Altris har tre gånger tagit sig in på Ny Tekniks 33-lista, över landets hetaste unga teknikbolag: 2020, 2021 och 2022.