ENERGI
Avfallet från kärnkraften allt dyrare – kan ge högre elpriser
Riksgälden föreslår en kraftig uppräkning av kostnaden för att hantera och förvara avfallet från kärnkraften. Kärnkraftsindustrins avfallsbolag Svensk kärnbränslehantering kritiseras för subjektiva bedömningar.
Publicerad
Annons
Riksgäldens roll är att säkerställa att kärnkraftsindustrin sätter av tillräckligt med ekonomiska resurser för att finansiera hanteringen och slutförvaringen av kärnavfall och använt kärnbränsle. Det är kärnkraftsindustrin som ska betala – inte framtidens skattebetalare.
Nu har Riksgälden kommit med sina förslag på kärnavfallsavgifter för 2024 till 2026 och skickat ut dem på remiss.
Avgifterna ökar för samtliga reaktorinnehavare jämfört med dagens nivåer. Även Barsebäck, som har haft nollavgift sedan 2021, ska betala, enligt förslaget.
För de reaktorinnehavare som har reaktorer i drift ökar Ringhals kärnavfallsavgifter mest.
Kritik mot SKB:s beräkningar
För 2022 och 2023 har kärnavfallsavgiften legat på 3 öre/kWh för Forsmark, 4,5 öre/kWh för Ringhals och 5,6 öre/kWh för Oskarshamn.
Annons
Nu föreslår Riksgälden en rejäl höjning: 4,9 öre/kWh för Forsmark, 9,3 öre/kWh för Ringhals och 7,8 öre/kWh för Oskarshamn. Barsebäck föreslås betala 316 miljoner kronor per år.
Orsaken till höjningen är en kraftig upprevidering i bedömningen av de framtida återstående kostnaderna. Svensk kärnbränslehantering AB, SKB, bedömer att kostnaderna ökar inom de flesta delarna av kärnavfallsprogrammet. Slutförvaret som ska byggas i berget i Forsmark står för den största ökningen i absoluta tal.
Det är alltså främst faktorer som rör kärnavfallsprogrammet som påverkar behovet av ökade avgifter, inte den makroekonomiska utvecklingen, skriver Riksgälden.
På flera punkter uttalar Riksgälden kritik mot SKB:s beräkning av de förväntade kostnaderna i kärnavfallsprogrammet. Risken för kostnadseskalering har underskattats och både osäkerheter och förväntade kostnader är områden som behöver förbättras.
”Vi ser bekymrat på att flera av dessa områden redan identifierats i tidigare granskningar men att SKB tagit till sig av dem i begränsad utsträckning,” skriver Riksgälden i remissen.
Kostnad: 221 miljarder kronor
Eftersom prognoserna sträcker sig över flera decennier finns stora osäkerheter. Prognosfel är därför inte särskilt förvånande.
”Vad som däremot är bekymrande är att kostnaderna systematiskt underskattats även sett över längre tidsperioder,” skriver Riksgälden.
Den viktigaste övergripande slutsatsen från Riksgälden är behovet av en mer datadriven ansats.
”Vår bedömning är att SKB:s analyser och beräkningar i alltför hög grad baseras på subjektiva bedömningar som, åtminstone hittills, inte har funnit stöd i utfallsdata,” skriver Riksgälden.
Annons
Från start till mål bedöms kärnavfallsprogrammet kosta 221 miljarder kronor. För drygt 20 år sedan var bedömningen mindre än hälften av summan.
"Kan leda till något högre elpriser"
SKB har på sin hemsida publicerat en kommentar till Riksgäldens förslag på höjda kärnavfallsavgifter. Där konstaterar bolaget att kostnadsökningarna bland annat beror på att tillståndsprövningen för slutförvarsanläggningarna har tagit längre tid än beräknat och att bolaget har behövt ta höjd för prisökningar.
– Vi har kommit längre när det gäller projektering av de slutförvarsanläggningar som vi ska bygga, och börjat handla upp på marknaden. Det gör också att vi har mer information att bygga prognoserna på. Detsamma gäller för nedmontering och rivning av de reaktorer som stängts ned, säger Anna Porelius, kommunikationschef på SKB, på hemsidan.
SVT noterar att 9,3 öre/kWh, som föreslås i ny kärnavfallsavgift för Ringhals, är mer än den ”effektskatt” som fanns på kärnkraften 2015 och som många ansåg bidrog till stängningen av flera reaktorer eftersom den gjorde kärnkraften olönsam.
– Det är klart att detta påverkar lönsamheten och kan leda till något högre elpriser, säger Markus Fischer, pressekreterare på Vattenfall, till SVT.
Svaren på remissen ska lämnas till Riksgälden senast den 31 augusti i år.
