VPN ohotad teknik – i demokratier

I världens demokratier är tekniken i dag så etablerad att det vore omöjligt att backa utvecklingen även om den också används av kriminella och näthatare, påpekar en datasäkerhetsexpert för TT.

Inledningsvis var VPN (virtuellt privat nätverk) en angelägenhet för företag som behövde säkra uppkopplingar mellan medarbetare utanför kontoret och företagets servrar. Men för några år sedan kom tekniken även till konsumentmarknaden och i dag finns en VPN-tjänst i miljoner privata telefoner och datorer.

Den ansluter till internet via en server som döljer vem användaren är och var den befinner sig. Tusentals företag runt om i världen tillhandahåller i dag VPN-tjänster, somliga gratis och andra som abonnemang.

En utveckling som innebär att medborgarna kan vara anonyma och icke spårbara på nätet ses med oblida ögon på många håll. I Kina fick en lagskärpning nyligen Apple att ta bort alla VPN-appar från sin kinesiska Appstore.

– Vi skulle helst slippa ta bort appar, men precis som i andra länder följer vi lagen där vi har verksamhet, förklarade Apples vd Tim Cook i samband med företagets delårsrapport.

Läs mer:

Svenska Dagbladet har pratat med en journalist i Kina som nu inte vågar uppdatera sin Iphone av rädsla att bli av med VPN-tjänsten.

I Ryssland har president Putin undertecknat en lag som träder i kraft 1 november och som ska förhindra att VPN-tjänster används för att nå de tusentals nätsajter som är förbjudna i landet.

Den typen av förbud kommer vi knappast att få se i världens demokratier, även om VPN-tjänsterna inte är lika populära överallt, påpekar Ola Rehnberg på datasäkerhetsföretaget Symantec.

– VPN är en fundamental teknik för att möjliggöra sättet som vi jobbar i dag. De flesta företag erbjuder anställda friheten att välja var de arbetar: hemmet, hotell eller flygplatser. Utan VPN–tekniken går detta helt enkelt inte att göra utan stora risker.

Men tekniken har också en baksida, fortsätter han.

– Anonymiteten på nätet är något som används inte bara av goda skäl utan också av nätkriminella för att undgå upptäckt och för att utföra intrång. Anonymiteten gör också att näthatet har fått en sådan spridning, säger Ola Rehnberg.