Skolverket om distansundervisning: ”Finns inte teknisk kapacitet”

2020-03-17 12:31  
Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vid en presskonferens förra veckan. Foto: Claudio Bresciani/TT

Förutsättningarna för gymnasieskolan att undervisa på distans finns inte på alla skolor, säger Skolverkets generaldirektör. ”Det finns inte teknisk kapacitet”, säger Peter Fredriksson till TT.

Regeringens besked att landets gymnasieskolor ska hålla stängt på obestämd tid framöver, och låta eleverna plugga hemma, blir ingen enkel uppgift.

På TT:s fråga om det finns teknisk kapacitet på landets alla gymnasieskolor för att bedriva fjärr- eller distansundervisning – kanske terminen ut – svarar Peter Fredriksson:

– Nej, det finns det inte. Det är därför man måste organisera undervisningen efter den kapacitet man har. Det ser väldigt olika ut. Därför måste man laga efter läge.

Läs mer: Superdatorn Summit i kampen mot coronaviruset

Mats Gerdau (M) är ordförande i utbildningsberedningen hos Sveriges kommuner och regioner. Han säger att SKR har förberett sig.

– Men sedan blir det också svårigheter, det kan ingen sticka under stol med. Men vi ska göra vad vi kan för att upprätthålla undervisningen, säger Gerdau till TT.

Vilka är svårigheterna?

– Om man inte använt det (distansundervisning) tidigare måste man komma på nya metoder, hur man ger eleverna meningsfulla uppgifter.

Det kan också trängsel i nätet om man har it-baserad undervisning, det kan bli rent praktiska bekymmer, enligt Gerdau.

Kan man förutsätta att alla elever har den tekniska utrustning som krävs?

– Det ser rätt olika ut i landet, vad man har för bredbandsuppkoppling hemifrån till exempel. Det är en svårighet, men då får man hitta andra modeller, skicka med hemuppgifter och böcker och sådant.

Ser olika ut

Peter Fredriksson konstaterande om att "laga efter läge" ska ses mot bakgrund av att de nationella proven inom ett par år ska göras digitalt över hela landet, och förberedelser för detta pågår.

Läs mer: Ygeman ryter ifrån: Sprid inte felaktiga coronauppgifter

– Det är ju vår förhoppning att tekniken ska fungera när detta införs, men en anledning till att vi har en förskjuten tidsplan är att vi vet att många huvudmän inte har tekniken på plats. Det ser väldigt olika ut vad gäller hur tekniskt rustad man är och vilken kompetens man har, säger Peter Fredriksson.

Mikael Svensson är programansvarig för skolans digitalisering vid Sveriges Kommuner och Regioner. Han håller med om att det finns utmaningar och att de varierar mellan kommuner och skolor.

– En utmaning är den stora belastningen på alla nät, till exempel för mötestjänster via webb.

Positivt arbete

Han ser också en puckel inledningsvis när alla – personal på skolor och deras elever – "ska få ordning och reda på alla grejor" så att det fungerar.

Mikael Svensson påpekar samtidigt att många är väl rustade och att det underlättar att i princip alla elever har varsin dator.

SKR har också tillsammans med Skolverket, Friskolornas riksförbund med flera sedan i torsdags arbetat med att skapa en plattform på nätet för fjärr- och distansundervisning, skolahemma.se, som lanserades på måndagen. Där finns tips till skolorna hur de kan jobba.

– Jag är hoppfull. Det är ett positivt arbete som sker, vi är många som jobbar hårt för att det här ska fungera, säger Svensson.

Fakta: Fjärr- och distansundervisning

Fjärrundervisning innebär att lärare och elever befinner sig på olika platser, men sker i realtid.

Eleverna är samlade i grupp i en skollokal och är uppkopplade så att de hör och ser läraren.

Fjärrundervisning kan, i normala fall, till exempel användas om skolan saknar behörig lärare eller om elevgruppen är väldigt liten.

Distansundervisning innebär att eleven studerar på egen hand, utanför skolan. Distansundervisning kan användas om eleven är bosatt utomlands en period eller har en funktionsnedsättning. Eleven kan, via nätet, ha enskild lektion med sin lärare med jämna mellanrum.

Sedan måndag den 16 mars har skolorna, mot bakgrund av coronaläget, utökade möjligheter att anordna fjärr- eller distansundervisning.

Ola Westerberg/TT

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt