.se inte längre en blågul domän

2001-10-31 13:00  
Svenska .se-domänen upphör snart att vara helt blågul. Enligt ett nytt förslag ska personer och företag över hela världen kunna köpa rätten till webbadresser som slutar på ".se".
 
Det finns farhågor att förtroendet för webbplatser med .se som toppdomännamn då ska minska. Samtidigt finns det möjlighet för Nic-se, som äger rätten att sälja .se-domäner, att öka sina inkomster kraftigt.
 
Det nya regelförslaget kommer från arbetsgruppen NDR, Nämnden för domännamnsregler, inom Nic-se. Arbetsgruppen vill öppna för vem som helst i hela världen att köpa domännamn i den svenska landsdomänen. Enda kravet är att köparen går att identifiera som en person eller ett företag. Samtidigt föreslås förprövningen försvinna så att namnproblem och namntvister löses först i efterhand.
 
- Det här kommer absolut att öka värdet på .se-domänen rent ekonomiskt, men samtidigt minskar dess värde som trygg och säker domän där man verkligen vet att man kommer till ett riktigt företag, säger Ann-Catherine Andersson, som jobbar med verksamhetsutveckling i toppdomänfrågor på Telia/Skanovas registreringsenhet.
 
I Sverige är det privata II-stiftelsen, med det operativa bolaget Nic-se, som från internationell nivå har fått rätten att driva .se-domänen. Nic-se fungerar som en generalagent och använder återförsäljare som ombud för själva försäljningen till personer och företag. Ett av de största ombuden i Norden är Domaininfo i Göteborg, som välkomnar att förslaget om att öppna upp .se-domänen går igenom. De säljer domännamn till kunder i 90 länder.
 
- Vi märker ett tryck från utländska företag som vill köpa namn i .se-domänen. Det är företag som riktar sig mot den svenska marknaden men som inte har något svenskt bolag, vilket krävs idag för att få köpa .se-namn. Hittills har vi fått hjälpa dem att först registrera svenska bolag, säger Per-Anders Hurtigh, vd för Domaininfo.
 
Men med det nya förslaget slipper de utländska företagen både det krånglet och de höga kostnaderna. De stora återförsäljarna med internationell verksamhet tjänar på att kundkretsen ökar så dramatiskt.
 
Idag finns det cirka 95 000 svenska domännamn. Och då har det hittills krävts att man är svensk eller har en i Sverige registrerad verksamhet, samt ytterligare några begränsningar, för att få registrera domännamn. Hur mycket det nya förslaget kommer att öka tillströmningen till .se-domänen finns det inga siffror på.
 
Men man kan jämföra med en alldeles nyöppnad internationell så kallad generisk domän, "info". Domaininfo är en av 18 delägare i den. Där registrerades 58 000 domännamn under en första prövoperiod då det var meningen att alla större företag och varumärken skulle kunna säkra sina namn. Därefter öppnades domänen upp för automatiska registreringar. På några veckor ökade siffran för registrerade namn till cirka 600 000. Ett namn där kostar 259 kronor per år. Det blir dryga 155 miljoner kronor i startintäkter.
 
.se-domänen har haft mycket lägre årliga intäkter hittills och en av orsakerna har varit att svenskar och svenska företag i stor utsträckning hittills har valt att registrera namn under .com-domänen eller .nu-domänen.
 
- Cirka 30 procent av alla registreringar via oss i andra mera öppna domäner gäller privatpersoner som vill ha hobbydomäner. Ett av de mera kända exemplen på en sådan domän är alltomhundar.com, berättar Per-Anders Hurtigh.
 
Många ombud är dock oroliga för att de nya förslagen ska göra att .se-domänen tappar karaktären av en landsdomän så som har skett med .nu-domänen. Samtidigt är det uppenbart att .se-domänen kan ta tillbaka "förlorad mark" genom att exempelvis myndigheter kan starta projektdomäner under .se, istället för under .nu som skett i stor utsträckning hittills.
 
Ambitionen med det nya regelverket är också att förenkla och snabba upp registreringen av nya namn. Om ett namn är ledigt ska det i princip gå att börja använda samma dag. Det sker genom en automatisk process och därför är dagens regler med förprövning borttagna. Istället är det den sökande som själv ansvarar för att namnet inte bryter mot någon regel, exempelvis om hets mot folkgrupp eller inkräktar på någon annans rätt till namn.
 

 
 
 
EU-FÖRETAG INTRESSERADE AV .SE
 
Ett helt nytt EU-beslut kan
göra det nya förslaget om domänregler för .se-domänen ekonomiskt mycket värdefullt.
 
Enligt ett beslut i EU-kommissionen ska det nu bli möjligt att registrera så kallade Europabolag, för företag som är verksamma i många länder. Det är ett 30 år gammalt förslag som till slut vunnit alla medlemsländers gehör. Genom att dessa bolag bara har ett EU-regelverk att ta hänsyn till, istället för lagar och regler i många länder, minskar både krångel och kostnader.
 
Enligt förslaget ska dessa bolag få en beteckning som motsvarar AB i Sverige. Beteckningen blir SE och står för det latinets "Societas Europea", Europasällskap. Redan idag finns det bolag, framförallt i Frankrike, som använder sig av franskans "Société Européenne". För alla sådana bolag är det attraktivt att ha ett domännamn som slutar på .se.
 
II-stiftelsen, Nic-se och NDR har under en längre tid jobbat med två olika förslag till nya domännamnsregler, version 2.5 och version 3.0. Enligt ett färskt beslut är det något mera restriktiva förslaget 2.5 nu lagt på is och det är bara det helt öppna förslaget 3.0 som ska vidareutvecklas.
 
I sin senaste version heter förslaget 3.0d och innehåller en hel del ändringar jämfört med 3.0a som gått ut på remiss till ombud, IT-kommissionen och andra berörda parter. Dessa fick dock ta del av dessa ändringar vid ett ombudsmöte 16 oktober och en del blev förvånade, bland annat de två största operatörerna Telia och Tele 2. Dessa operatörer var de enda bland remissinstanserna som förordat version 2.5 som nästa regelverk. De blev istället presenterade en liberaliserad version av det redan tidigare mycket friare regelförslaget 3, en utökning från att bara europeiska företag skulle kunna registrera sig, till möjlighet för alla i hela världen.
 
De starka reaktionerna på att förslaget förändrats så kraftigt jämfört med det som gick ut på remiss innebar att II-stiftelsen i förra veckan beslutade att ännu en gång hämta in synpunkter i ett remissliknande förfarande. Målsättningen är att ett nytt regelverk ska träda i kraft sommaren 2002.
 
Det är II-stiftelsens styrelse som i slutändan bestämmer om hur regelverket ska se ut. Då vägs synpunkter från remissparterna samman med stiftelsens uppgift att säkerställa en stabil domän.

Tomas Carlsson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt