Ericssons nya vd: ”Vi är kanske bäst i världen”

2016-10-27 09:42  

Börje Ekholm vill inte kalla Ericsson ett telekombolag. Som självutnämnd tekniknörd har han nu, 53 år gammal, fått sitt drömjobb. Ny Teknik har mött Ericssons nya vd – som prisar den svenska ingenjörskulturen.

När Leif Johansson ringde för ett par månader sedan trodde Börje Ekholm att det var ett skämt. Smålänningen Ekholm hade bara året tidigare lämnat Investor – där han varit vd i tio år – och flyttat tillbaka till USA med familjen. Nu skulle han njuta av naturen kring hemmet i Colorado: bergen, luften, flugfisket. Barnen hade börjat på high school, det skulle inte bli några fler flyttar på ett bra tag. USA är Ekholms andra hem – eller numera första hem – så till den grad att han har dubbla medborgarskap.

Det var inte bara Ekholm som trodde att Johansson skämtade: när nyheten spreds i svensk press på onsdagmorgonen var branschanalytiker inledningsvis överraskade av vd-valet: hade Ericsson haft så svårt att rekrytera någon till den posten att de blivit tvungna att ta någon från sin egen styrelse?

Men utöver att Ekholm har en civilingenjörsexamen från Kungliga Tekniska Högskolan (och en examen i ekonomi från en fransk handelshögskola) berättar han att teknik är hans passion. Han kallades tidigare ”Wallenbergssfärens egen it-guru” och sitter i styrelsen för KTH. Han trivs dessutom när det är ”lite jobbigt” i ett företag, vilket är en god egenskap om man ska ta över Ericsson i det här skedet.

Läs mer:

Läs mer: 5 saker du inte visste om Börje Ekholm

Lät han sig övertalas av Ericssons styrelseordförande, Leif Johansson? Nej, på de grunderna, säger Ekholm, hade han inte tackat ja. Och efter flera månader av rannsakan, diskussioner med familjen och förhandlingar med Ericssons styrelse ställde han sig framför pressuppbådet som samlats på företagets studio i Kista. Han hade tackat ja, med förbehållet att han och familjen skulle få bo kvar i USA. Nu talar han om Ericssons tre steg: först lönsamhet, därpå stabilitet och sedan tillväxt i den 5g-värld företaget satsar allt på.

– Jag tycker det är ett fantastiskt bolag med en enorm kompetens. Jag tror att man kan göra något väldigt bra av det. Jag ser det som en utmaning: det är både intellekteuellt stimulerande men också fascinerande på många sätt.

Varför är det ett fantastiskt bolag?

– Det har format telekommunikation. Vi har fantastiska produkter som väldigt många är beroende av för sin dagliga verksamhet. Vi är unikt positionerade med tanke på det som kommer att hända framöver när vi kopplar upp allt, internet of things så att säga, och att allt flyttar upp i molnet. Då blir uppkopplingen extremt viktig. Och där, med vår mobilitet, är vi väl positionerade. Vi är kanske bäst i världen.

Hur är ni bäst i världen?

– Ja, tittar du på den installerade bas vi har, den relation vi har med våra kunder så är den ju oerhört stark.

Huawei har fler utvecklare nu, du har nämnt dem i dag...

– Ja, de är en formidabel konkurrent. Men det är inte alltid det numerära, utan också vilken kompetens man har och Ericsson har en enorm kompetens i vår utvecklingsorganisation. Många är dessutom Sverige-baserade, det ska vi vara stolta över.

På Ny Tekniks sajt står det i rubriken att du är en nödlösning. Vad ska vi ha för rubrik istället?

– Ha, jag vet inte, man sätter ju inte rubriken själv. Nej, det vet jag inte.

Men vad tycker du om det ordvalet?

– Äh, man har väl lärt sig genom åren att det inte är någon idé att hetsa upp sig. Det gäller väl även nu. Det är väldigt många som har blivit experter på Ericsson på sista tiden. Jag brukar säga det att är man tagen med byxorna nere så får man se till först att hala upp dem, sedan kan man börja göra något. Det är det vi ska göra i lugn och ro så får det väl kanske skrivas lite.

Läs mer:

Läs mer: Ny Ericsson-vd ”en nödlösning”

Jag talade med Ulf Ewaldsson i måndags. Jag gissar att han kände till att du skulle bli vd...

– Det vet jag inte.

– Nej, det skulle jag hålla för ytterst osannolikt, skjuter representanten för Ericssons kommunikationsavdelning in.

Okej. Hursomhelst sa han att han önskade att vd:n skulle vara någon som är teknikintresserad. Är du det?

– Ja, det är jag. Det är det jag brinner för och det har jag alltid gjort. Jag tycker teknik är det mest spännande. Jag är en tekniknörd.

När började det intresset?

– Tidigt.

Hur uppstod det?

– Jag har föräldrar som båda var teknikintresserade, de hade ingen utbildning på något sådant sätt, men hade alltid varit intresserade av teknik. Pappa var en sådan där som kunde plocka isär saker och sätta ihop dem direkt. Han lagade tv:n utan att kunna någonting, han jobbade i själva verket som chef på ett lokalt gjuteri.

När du var på Investor satsade du en halv miljard kronor på webbportalen Spray.

– Ja, vi satsade inte fullt en halv miljard.

Men det var där i krokarna?

– Ja, någonstans där i krokarna.

Vad lärde du dig av den investeringen?

– Ja... jag brukar säga att jag lärde mig att ibland tar du en risk som blir bra. Ibland tar du en risk som blir mindre bra. Det där var mindre bra. Men man måste tillåta sig att misslyckas. Men tittar man sedan på resultatet över hela den perioden så blev det väldigt bra, bland annat genom Bredbandsbolaget. Vi hade några amerikanska tekniksatsningar som också blev väldigt bra. Men man önskar nästa gång att när man gör ett misstag så blir det inte så stort som Spray blev. Nu förlorade vi inte så mycket pengar för vi kunde återvinna en hel del på hur vi sålde det. Vi reducerade förlusten ganska mycket.

Har Ericsson råd att göra den sortens misstag?

– Nej, men vi måste ha mod att göra satsningar. Och då kommer det att vara av karaktären ganska stora satsningar. Det är klart att en del av dem kanske misslyckas. Det tror jag vi måste kunna absorbera i vår verksamhet. Det är en del av forskning och utveckling.

När det gäller forskning och utveckling: hur viktigt är det för Ericsson att ha kvar en så stor del av den i Sverige?

– Jag tror mycket på att man har kompetensprofiler inom forskning och utveckling. Vi har en otroligt stark kompetens när det gäller radio i Sverige. Den är världsunik. Den är en av konkurrensfördelarna för Ericsson.

Men när det gäller satsningen på 5g handlar det inte längre bara om radio. Det är molninfrastruktur...

– En del av det kommer att finnas här. Det kan finnas andra delar som passar in på andra ställen i bolaget men vi måste bygga den typen av väldigt starka enheter.

Men är det radio som kommer att vara det primära området för svensk forskning och utveckling?

– Ja, nu är vi inne på detaljer, jag vill inte låsa upp mig vid exakt hur det ska se ut än. Det viktiga är att inse att vi måste bygga den typen av kompetens på olika ställen där vi har naturliga styrkor. Sverige har en enorm ingenjörstradition på många områden där vi genom historien visat att vi är väldigt bra på att producera kostnadseffektivt.

Och så kommer det att förbli?

– Ja, jag kan inte se att det ändrar sig.

Är Ericsson bara ett telekombolag i dag? Man brukar säga ”telekomjätten Ericsson”. Är det sant fortfarande?

– Nej, det tycker jag egentligen inte.

Vad är Ericsson då?

– Vi är någon som möjliggör kommunikation.

Och då spelar det inte så stor roll vilken teknik som används.

– Nej. Och vi har 110 miljarder i tjänsteproduktion. Det glöms nästan alltid bort i den publika diskussionen. Vi är enormt stora på den sidan också.

Läs allt om Ericssons kris och framgångar här!

Du har suttit länge i styrelsen för Ericsson och har sett det här teknikskiftet som sker nu komma. Från 4g till 5g om man ska förenkla det så mycket. Låt säga att 5g blir allt det ni hoppats på: så småningom kommer ändå ännu ett teknikskifte. Vad kan Ericsson göra för att det inte ska bli så tuffa svängningar?

– Det är en väldigt bra fråga. Det är inte uppenbart att det finns något enkelt svar på det. Det är också möjligt att i takt med att affärsmodellerna flyttar upp i molnet så är det möjligt att de här stora cyklerna kan avta lite. Man ska nog inte ta gift på det, men det är möjligt. För vi styrs mycket av de långa teknikcyklerna och det där kan man nog tänka till på.

Kan man se en framtid där Ericsson inte behöver bygga fler basstationer och bättre nät?

– Det enda vi vet är att marknaden fungerar så att ju mer kapacitet du får, desto mer vill du ha. Jag kommer ihåg när vi startade Bredbandsbolaget, då sa alla att ”man behöver inte den här höga hastigheten”, det räckte ju med dial-up. Men när du väl fick DSL och du fick de här första ADSL-lösningarna så gick kapaciteten upp lite. Och då var det fullständigt otänkbart att gå tillbaka till dial-up. Men i dag skulle ju det framstå som stenåldern. Så att säga vi har nått slutet på den resan, det tror inte jag på.

– Jag tror man har svårt att föreställa sig... det är lite som citatet av Henry Ford, ”hade vi frågat kunderna vad de ville ha så hade de sagt snabbare hästar”. Det är samma sak här, vi har svårt att föreställa oss det vi inte känner till.

Går det att rulla ut 5g snabbare än 2020?

– I teorin går det säkert att göra snabbare, men realiteten är att det finns andra restriktioner på hur snabbt nät byggs upp. Det gäller nog även här. Vi ska se till att ha produkter färdiga att leverera, det är det vi kan göra. Jag tror att vi kommer spela en enormt viktig roll. Och vi har kompetensen för att göra det. Sedan kommer det vara tufft, vi har konkurrenter och sådana som försöker göra livet svårt för oss men så kommer det alltid att vara.

Peter Ottsjö

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt