När Ny Teknik för elfte året rankar företagen som satsar mest på forskning och utveckling, i procent av omsättningen, är vinnaren oväntad. Trots stora neddragningar toppar Ericsson årets lista. Förra året gick 23 procent av Ericssons omsättning, eller drygt 27 miljarder kronor, till FoU. Men det är en segrare som själv vill ner från tronen. Enligt Ericsson är FoU-siffrorna också delvis missvisande, eftersom de inte bara innehåller ren FoU utan också neddragningskostnader. Hur stora de är vill emellertid Ericsson inte avslöja. En annan förklaring till den höga andelen FoU är att omsättningen minskat.
I år ska FoUn ner till 20 miljarder kronor, enligt Ericssons operativa chef Per-Arne Sandström (NyT 2004:7). Då räknar han inte in neddragningskostnader.
Går de planerna i lås innebär det att trenden med minskande FoU i svensk industri håller i sig. Det var i förra årets FoU-liga som Ny Teknik kunde visa att industrin för första gången på tio år minskade sina satsningar på forskning och utveckling. Då minskade den samlade FoUn med hela 10 procent, eller 10 miljarder kronor.
Astra Zenecas satsning uppväger
Årets sammanställning över de 20 mest FoU-intensiva företagen visar att raset bromsats. Satsningarna på forskning och utveckling var i stort sett oförändrade förra året jämfört med 2002.
Ericssons nedskärningar kompenseras av stora nysatsningar hos läkemedelsföretaget Astra Zeneca, som ökade sin FoU nästan lika mycket. Astra Zeneca är också det företag som satsar mest på FoU räknat i kronor och är i dag att betrakta som Sveriges viktigaste FoU-företag.
 |
|
Martin Nicklasson |
Astra Zeneca har 5 125 forskare och utvecklare i Sverige. Det motsvarar knappt hälften av koncernens FoU-anställda. Huvudkontoret för forskning är placerat
i Södertälje och bara sedan 1999 har Astra Zeneca anställt omkring 1 200 forskare och utvecklare i Sverige.
- Vi har ökat närvaron i Sverige trots farhågorna om att forskningen skulle flytta ut efter samgåendet med Zeneca, säger Martin Nicklasson.
ABBs FoU nere på en tredjedel
Även kraft- och automationsföretaget ABB redovisar en ökning av sin FoU, med omkring en miljard kronor, under 2003. Utförsäljningar och besparingar har emellertid krympt ABBs FoU-kostym rejält. För sex år sedan var ABB det företag i FoU-ligan som satsade mest av alla på FoU, närmare 21 miljarder, vilket är tre gånger mer än i dag.
Bilsäkerhetsföretaget Autoliv hör också till dem som ökat sin FoU. Enligt informationschefen Mats Ödman beror det på att Autoliv fått nya order och att bilindustrin lägger ut mer av sin utveckling på underleverantörer. Autolivs centrala forskningscentrum finns i Vårgårda och av den totala FoUn sker ungefär 15 procent i Sverige.
Efter Ericsson är det försvarsföretaget Saab som bantat sin FoU mest. Under förra året minskade utvecklingskostnaderna hos Saab med 448 miljoner kronor.
Förklaringen är att Saab inte fått några nya större utvecklingsprojekt från försvaret, samtidigt som utvecklingen av Jas 39 Gripen passerat sin kulmen. Det senaste året har Saab varslat 1 000 personer om uppsägning. Majoriteten av dem är utvecklingsingenjörer.
Flera av programutvecklingsföretagen har också fortfarande problem med lönsamheten och minskar sin FoU.
Storföretag sneglar på låglöneländer
Affärssystemsutvecklaren IFS har till exempel gjort sig av med omkring 50 utvecklare i Sverige. Samtidigt flyttar företaget mer av sin utveckling till egna kontoret i Sri Lanka.
Flera av storföretagen i FoU-toppen sneglar på låglöneländer som Kina och Indien och planerar att i framtiden placera mer av sin utveckling där.
Ericsson räknar med att antalet anställda inom FoU kommer att fortsätta öka i Kina. När ABB-ledningen presenterade sitt bokslut för två veckor sedan sade ledningen med Jürgen Dormann i spetsen att ABB särskilt kommer att satsa på sina utvecklingscentrum i Kina och Indien.
Även Astra Zeneca har planer på att öka sin FoU i Kina, enligt informationschef Staffan Ternby.
"U" på väg att lämna landet?
 |
|
Stannar, stannar inte, stannar?
Foto: Stig-Göran Nilsson.
|
Storföretagen lockas av de snabbt växande marknaderna, och av tillgången på billig, välutbildad arbetskraft.
Att ha ett forskningsansikte i ett land som Kina är dessutom viktigt för kontakterna med statstjänstemän och universitetsforskare.
I Sverige har vi skämts bort med en stadigt ökande FoU, räknat i procent av BNP. Sverige har legat i topp i OECDs tabeller i tio år. Enligt den senaste genomgången, som gäller 2001, var Sverige det enda landet som satsade mer än 4 procent av BNP.
Under 2002 bröts den uppåtgående trenden och FoUn rasade med 10 procent. 2003 bromsades fallet, men lär fortsätta i år när Ericsson fullföljer sitt besparingsprogram.
Inget annat land är så beroende av storföretagen för sin FoU. De står för 80 procent av den samlade forskningen och utvecklingen i Sverige.
Med internationaliseringen ökar också sårbarheten. Företagen väljer att lägga sin FoU där förutsättningarna är bäst. Ett land som satsar framsynt på grundläggande utbildning och forskning kan sno åt sig utvecklingsjobben.
För FoU handlar mest om "U" och allt mindre om "F". Siffror, bland annat från SCB, visar att företagen minskar sin forskning och i stället satsar på mer marknadsnära utveckling som dessutom är enklare att flytta.
I USA har vd:arna för en rad kända it-företag inlett en lobbyingkampanj för att få USAs regering att satsa mer på utbildning, forskning och entreprenörskap för att möta jobbhotet från länder som Indien och Kina.
Här hemma arbetar vårt numera viktigaste forskningsföretag Astra Zeneca för bättre förutsättningar för klinisk forskning hos de ekonomiskt trängda landstingen.
Hittills har politikerna nöjt lutat sig tillbaka mot vår höga FoU-andel. Någon större utflyttning av utvecklingsjobb har vi heller inte sett - ännu.
På några års sikt kan bilden bli en annan. Omflyttningen av jobb i världen snurrar allt snabbare och även Sverige lär dras med i karusellen.
Se grafik till artikeln (OBS stor fil)
Kommentarer
Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.
Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.