Samtidigt som en svidande rapport om svensk ai dimper ner hos regeringen passar Danica Kragic Jensfelt på att dela ut en egen känga till beslutsfattarna.

– Det är illa! Jag fattar faktiskt inte varför regeringen är så långsam. Utvecklingen går blixtsnabbt. Sverige är på efterkälken när det gäller artificiell intelligens. Jag är jättekritisk till det, säger den berömda professorn i datalogi i en stor intervju med Svenska Dagbladet.

I mitten av november 2017 aviserade Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse att de via sitt Wasp-program (Wallenberg Autonomous Systems and Software Program) tänker satsa 1 miljard kronor på ai. Danica Kragic Jensfelt leder satsningen. Sedan tidigare har Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) arbetat för att stärka spetsforskning inom AI. Och Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) har under flera år gjort satsningar på forskning och utbildning inom ai vid Sveriges högskolor och nya universitet.

Det räcker inte, anser Kragic Jensfelt.

– Nu satsar Wallenberg och det är bra. Men ett land ska inte behöva vara beroende av privata investerare när det gäller ett så här viktigt område.

Fordonsindustrin på efterkälken

Intervjun med professorn kommer i samma veva som Vinnova presenterar rapporten ”Artificiell intelligens i svenskt näringsliv och samhälle – analys av utveckling och potential”. I stora drag liknar slutrapporten den delrapport Ny Teknik kunde berätta om redan i februari: Sverige står inför oerhört tuffa utmaningar om landet ska dra vinning av potentialen i artificiell intelligens.

Utöver problematiken med tillgång på data (en än så länge avgörande komponent i artificiell intelligens), regelverk som hämmar utvecklingen och brist på kompetens så skriver Vinnova att ”för många offentliga verksamheter är drivkrafterna att utveckla och tillämpa AI svaga”. Författarna noterar också att ”artificiell intelligens fortfarande är ett relativt oetablerat forskningsområde i det svenska forskningssystemet”.

Mest uppseendeväckande är kanske att svensk fordonsindustri, enligt rapporten, hamnat på efterkälken. ”Smarta transporter och fordon är ett av de snabbaste delområdena för patentering inom ai och av särskild betydelse för Sverige med flera stora fordonsföretag i landet. Sverige har dock inom detta område, vad gäller patentering, inte kunnat hålla takt med utvecklingen i omvärlden utan fått se sin andel av patenteringen halveras”.

Svår konkurrens för Sverige

Ingen kul läsning för näringsminister Mikael Damberg (S) som tidigare i år sa till Ny Teknik att just smal och tillämpad ai för industriändamål är Sveriges chans att visa vad landet går för när det gäller artificiell intelligens.

– Där kan vi lösa verkliga problem och använda vår industriella kompetens inom vård och omsorg, tillverkning, försäkrings- och betalsystem, transport och fordon. Där har vi riktigt bra positioner. IBM kan hantera stora datamängder men det räcker inte om man inte kan något om hur Billerud Korsnäs skogsprodukter ska utvecklas och förädlas.

Vinnova-rapporten slår fast att ”en framgångsrik realisering av Sveriges ai-potential förutsätter en målmedveten och kraftfull nationell strategi för ai-utveckling och ai-användning” och noterar att sådana strategier redan finns i flera andra länder. ”Sveriges största möjligheter till konkurrenskraft inom AI ligger i ömsesidigt samspel mellan innovativ ai-tillämpning i näringslivet och en innovativ samhällsorganisering.”