”Vi kan bli världens mest innovativa land – men det krävs miljarder”

Vi lever i en tid präglad av osäkerhet, med krig i Europa, störningar i globala värdekedjor, inflation och en global pandemi som precis tog slut. Dessutom finns ett överhängande problem med klimatförändringar. I denna tid blir det särskilt viktigt att satsa på innovationer, för att bana väg för jobbskapande och ökat välstånd, samt även möjliggöra ny teknik som bäddar för ekologisk omställning.  

I den nya rapporten Nordic Innovation Triangle har vi kartlagt de ledande nya innovationsföretag som finns i Sverige, Finland, Norge, Danmark och Island. Runtom i Norden hittar vi exempel på nya företag som tar fram revolutionerande grön teknik. Svensk innovation är redan nära fokuserad på de lösningar som krävs i den globala ekologiska omställningen.  

Exempel på detta är fossilfri tillverkning av stål (H2 Green, Stockholm), utveckling av moderna batterier som möjliggör elektrifiering (Altris, Gävle) samt utveckling av elektriska flygplan (Heart Aerospace, Göteborg). Sveriges förmåga att bidra till klimatkrisens lösning begränsas dock av att landet halkat efter i forskning och utveckling.

Redan i dag är Sverige en av världens ledande kunskapsnationer. Enligt Global Innovation Index är Sverige världens näst efter Schweiz mest innovativa ekonomi, följt av USA på tredjeplats. Affärstidningen Bloomberg rankar Sydkorea som den mest innovativa ekonomin i världen, följt av Sverige på femte plats. European Innovation Scoreboard lyfter fram att Sverige är bäst på innovation bland EU:s medlemsländer. Men Sveriges topposition kan inte tas för given, då vi halkat efter i satsningar på ny forskning och utveckling.  

Snarare behövs medvetna satsningar för att fortsätta ligga på topp. I början av 2000-talet gick 3,87 procent av den samlade ekonomiska produktionen (BNP) i Sverige till forskning och utveckling. Sedan dess har nivån i Sverige minskat till 3,39 procent, vilket inneburit att länder som Israel, Sydkorea och Taiwan har gått om. 

För att Sverige ska återvinna sin forna position som en ledande forskningsnation, krävs ytterligare 25 miljarder kronor satsningar på forskning och utveckling årligen. Om de nya satsningarna är i linje med tidigare investeringar i forskning och utveckling, behöver 6,2 miljarder komma från offentlig sektor och högskolor, medan näringslivet står för merparten av de resterande, och en liten del kommer från olika stiftelser. 

Sammanlagt arbetar i Sverige drygt 96 000 personer med forskning och utveckling, enligt Eurostat. Om satsningarna ökade till den nivå som de var i början av 2000-talet skulle antalet jobb öka med cirka 13 700. Drygt 70 procent av dessa jobb skulle skapas i Stockholmsregionen, Västsverige och Sydsverige – medan resten skulle komma andra delar av landet till del. 

Ett lyft för svensk forskning och utveckling är kanske det främsta bidraget som landet kan stå för när det kommer till miljön. Sveriges främsta bidrag för den globala miljön är att vara ledande i att utveckla och sprida nya miljövänliga processer, så att ekonomins belastning på miljön minskar i hela världen. Om Sverige på det sättet kan ta på sig ledartröjan i forskning och utveckling, skulle det driva fram jobbskapande och tillväxt runtom i landet.  

Vad som saknas är ambitionen att skapa det lyft som Sverige behöver, för att stärka positionen som en globalt ledande forskningsnation. I resten av världen görs stora satsningar på ny teknik, forskning och utbildning. Många konkurrentländer har i dag klart högre resultat i skolan. Vi menar att ökade resurser till forskningen och ett lyft för kunskaper i skolan, är bortglömda frågor under den pågående valrörelsen. 

Vad som konkret krävs är: 

• Ökade offentliga satsningar på forskning och utveckling, 6,2 miljarder via statliga satsningar och till högskolornas grundforskning. 

• Nya skattelättnader för företag som satsar på forskning och utveckling – här ligger Sverige i dag efter omvärlden. 

• Tillståndsprocesserna för ny tillverkning förenklas, och elproduktionen ökar, så att fler fabriker kan byggas i Sverige. 

• Att skolresultaten höjs. Ett steg dit är att skolor får ökad frihet att återgå till den lärarledda pedagogik som tidigare gällde i Sverige – och som är länkad till bättre resultat och fler som klarar skolan. 

Nima Sanandaji, dr, ordförande ECEPR (European Centre for Entrepreneurship and Policy Reform) 

Saeid Esmaeilzadeh, dr, medgrundare och Vd Esmaeilzadeh Holding 

Mouna Esmaeilzadeh, dr, medgrundare och styrelseordförande Esmaeilzadeh Holding