"Våga ställa krav på usla it-system"

<p>Jag ser skyltarna i affären där jag handlar. Jag ser skyltarna på tunnelbanan: "Vi ber om ursäkt om det tar längre tid än vanligt. Vi har installerat ett nytt datasystem."</p> <p>Fundera en stund på det här: Varför är "vi har ett nytt datasystem" en så självklar förklaring till sämre service?</p> <p>Dessvärre därför att vi så väl vet, att det är så det funkar. Därför att vi varit utsatta för det så många gånger, som kunder - eller som anställda.</p> <p>På läkemedelsföretaget suckar man: Det nya inköpssystemet är så krångligt att när jag behöver kontorsmaterial springer jag ner på stan och köper det för egna pengar. På högskolan </p> <p>i Malmö skapar det nya schemaläggningsprogrammet kaos. På sjukhusen morrar man över att de digitala journalsystemen och registren äter upp allt mer tid - tid som tas från patienterna.</p> <p>Ute på arbetsplatserna överskuggas ils-kan över krånglet också ofta av skuld och skam. Man mår dåligt för att systemen tar tid från det som borde vara ens riktiga och viktiga jobb: att ta hand om patienter, att undervisa, att forska. Det är också vanligt att man tror att man själv är dum, för gammal, inte hänger med.</p> <p>I själva verket är en stor del av de system, som vi utsätts för i arbetslivet, förfärande dåliga och inte anpassade till människor. Det skapar en stress som kan bli mycket allvarlig och resultera i ohälsa.</p> <p>Men dåliga system drabbar inte bara de enskilda, utan hela verksamheten.</p> <p>It-projekt granskas ofta utifrån hur mycket de kostar, och om de går i mål eller inte. Där är siffrorna ofta beklämmande. I den senaste svenska undersökningen (Projektplatsen 2007) klassar beställarna chockerande 82 procent av it-projekten som misslyckade. Senaste tiden har vi till exempel kunnat läsa om problemen med skol-it i Stockholm, om missnöjet med Skatteverkets EU-momsportal, om Försvarets fortsatta miljardrullning i ekonomisystemet Prio ...</p> <p>Men även om projekten går i mål, är det mycket ovanligt att man mäter om systemen verkligen ger den effekt man tänkt sig. </p> <p>När det görs är resultaten sällan imponerande. "Att tro att it-satsningar skulle minska kostnaderna är önsketänkande", sa professor David Himmelstein i fjol, efter en undersökning av e-journaler på 4 000 amerikanska sjukhus. </p> <p>Svenska undersökningar, av till exempel ITPS, konstaterar lite försynt samma sak: vi ser inte effektiviseringsvinsterna.</p> <p>It-projekt förutsätter nämligen att all användning ska ske helt problemlöst, utan friktion, utan andra kostnader, utan avvikelser från den teoretiska modellen (och utan utbildning i systemen). Men så är inte verkligheten beskaffad.</p> <p>När systemen väl hamnar ute i butikerna, i spärrarna, i sin rätta miljö, upptäcker vi förfärande ofta hur dåligt och trögt de fungerar.</p> <p>I dag finns "användbarhet" ibland med i it-projekt, som ett krav bland många andra. Inte sällan tappas det bort. Vad branschen måste förstå, är att det kravet är helt grundläggande. Om ett system inte går att använda, kan det inte heller leverera någon nytta.</p> <p>Två grundläggande saker behöver ändras.</p> <p>För det första behöver it-projekt mycket mer helhjärtat satsa på det som kallas användarcentrerad utveckling.</p> <p>För det andra måste vi i mycket högre grad fokusera projekten på att uppnå rimliga &apos;effekter&apos; - inte på en uppsjö av funktioner. Det viktiga är att inte gå bort sig bland alla de möjligheter som tekniken ger, utan att koncentrera sig på det som ger en användbar miljö och rimliga resultat.</p> <p>Och jag tror att det är användarna som måste föra fram de kraven, mycket tuffare än i dag.</p> <p>Det är faktiskt en win-win-situation.</p> <p>System som inte är anpassade till människor, och hur människor faktiskt beter sig, är slöseri med pengar. Och med människors liv och hälsa.</p> <p><b>Jonas Söderström</b></p> <p>informationsarkitekt och författare till boken Jävla skitsystem!.</p>