”Utan flexibilitet i elnätet riskerar vi en elkris – trots elöverskott”

Sveriges energisystem genomgår just nu en omfattande omställning. Industrin och transportsektorn vill elektrifiera, elkonsumenter efterfrågar låga och stabila elpriser, men flaskhalsar i vårt åldrande elnät och en bransch med alltför låg förändringstakt hotar både den gröna omställningen och Sveriges konkurrenskraft – i ett läge där energiförsörjning blivit en strategisk fråga för hela Europa.

Debatten handlar nästan uteslutande om att bygga mer elproduktion, ofta ligger minst tio år bort. Det riskerar att skymma sikten för de lösningar som finns tillgängliga redan idag – och som kan avlasta elnätet snabbare, billigare och mer effektivt.

Sverige har i grunden inget elproduktionsproblem. Vi producerar mer el än vi förbrukar och exporterade 33,4 TWh el förra året – mest i Europa. Däremot har vi ett akut effektproblem: el måste finnas tillgänglig när och där den behövs. Utan tillräcklig effekt kan vi inte ladda elbilar, driva industrier eller ta vara på den förnybara el som produceras.

Oavsett om framtidens energimix består av kärnkraft, vind, sol eller något annat, så kvarstår en avgörande utmaning: att hantera effektbehovet. När förbrukningen är som högst, måste systemet klara av att leverera. Därför är ökad flexibilitet helt avgörande.

Många företag står redo att ställa om. Postnord vill elektrifiera sin fordonsflotta men kan inte installera laddstationer i den takt som krävs på grund av begränsningar i elnätet. Till följd av effektbrist kommer Postnord att missa sina elektrifieringsmål till 2030. Även flera elintensiva industrier i södra Sverige står redo att växla upp klimatarbetet, men hindras av att de nekas nätanslutning – inte på grund av elbrist, utan på grund av brist på effekt i näten.

Vi måste bredda perspektivet. Den framtida elförsörjningen handlar inte bara om mer produktion – utan om rätt kapacitet, på rätt plats, vid rätt tidpunkt.

Debatten domineras av en snedvriden bild där planerbar produktion och överkapacitet prioriteras, i stället för att använda den el och infrastruktur vi redan har på ett smartare sätt. 

Flexibilitet i elsystemet är en outnyttjad resurs som kan lösa många av våra effektproblem redan i dag. Genom att styra elanvändningen till tider när det finns gott om el och avlasta nätet vid hög efterfrågan kan vi skapa ett mer stabilt, kostnadseffektivt och leveranssäkert system – utan att behöva bygga onödigt många kraftverk eller vänta i decennier på nätutbyggnad. 

Det handlar dessutom om stora pengar: enbart nätutbyggnad beräknas kosta elkunderna nära 1 000 miljarder kronor fram till 2045 – en stor andel av denna kostnad kan undvikas genom större nyttjande av flexibilitet i nätet.

Flexibilitet bidrar också till att jämna ut svängningarna i förnybar och väderberoende energi, ökar lagringsmöjligheter och skapar ett mer resilient energisystem. Enligt branschorganisationen Power Circle kan energilagring med batterier tillföra 8 000 MW flexibilitet år 2030. Samtidigt uppskattar Energimyndigheten hushållens flexibilitetspotential till 7 700 MW.

Det motsvarar tillsammans effekten från över 16 kärnreaktorer av Ringhals 1:s storlek – en enorm resurs som ännu knappt tagits i bruk.

Trots flexibilitetens potential är det en underprioriterad fråga i den politiska debatten. Regeringen har utlovat satsningar på ny elproduktion, men en strategi för flexibilitet och smartare elutnyttjande lyser med sin frånvaro.

Trots flexibilitetens potential är det en underprioriterad fråga i den politiska debatten. Regeringen har utlovat satsningar på ny elproduktion, men en strategi för flexibilitet och smartare elutnyttjande lyser med sin frånvaro. Det är dags att ändra på det.

Vi uppmanar därför Regeringen att:

• Bjuda in alla aktörer som kan lösa dagens energiutmaningar för att diskutera hur vi tillsammans skapar ett flexibelt och hållbart energisystem.

• Öka transparens och tillgängliggöra information så att fler kan bli en del av lösningen

• Implementera EU-direktiv som främjar flexibilitetstjänster i svensk lagstiftning – och ge Svenska Kraftnät och Energimarknadsinspektionen tydliga mandat att möjliggöra och följa upp dem.

• Ge Svenska Kraftnät ökade resurser för att: Möjliggöra balansering av elnätet i stor skala. Skapa incitament för nätägare, företag och hushåll att agera flexibelt. Snabbt godkänna fler aktörer som kan bidra till balans och stabilitet.

Dagens elkris handlar inte om för lite el, utan om hur vi använder den. Genom att fokusera mer på flexibilitet kan vi lösa många av dagens och morgondagens problem – snabbare och billigare än att bara bygga nytt. Vi behöver ett nytt fokus: från en ensidig produktionsdebatt till en helhetssyn där flexibilitet och smart styrning blir lika självklara delar av lösningen.

Nicklas Bäcker, medgrundare och strategichef, Ingrid Capacity
Daniel Lindén, medgrundare och innovationschef, Tibber

De miljardsatsar på energilagring i form av flytande luft

Studie hyllar pumpkraft: ”Bara att plocka ner från hyllan”

Batteriföretaget efter krisen: ”Kommit ur badkarskurvan”