”Uppdatera driftcentralerna med ny teknik”

Driftcentraler byggs ofta ut med nya funktioner men den gamla tekniken ligger kvar i grunden. Allt eftersom nya funktioner tillkommer bygger man in systemfel som både skapar svårigheter och osäkra arbetsplatser. Särskilt alarmerande är detta när det gäller driftcentraler för samhällskritiska tjänster.

Medan finansvärlden varit snabb att haka på och använda smart teknik i deras tradingmiljö har andra, däribland driftcentralerna för räddningsinsatser, hamnat på efterkälken. Argumentet att den nya tekniken är för dyr speglar en märklig inställning när det gäller samhällskritiska arbetsplatser. Riskerna med att spara inom de här områdena är att skador kan förvärras och hjälpen försenas.

Vi ser ofta driftcentraler där operatörer arbetar med upp till sju olika tangentbord samtidigt, lika många möss, numrerade för att skilja dem åt, separat hårdvara till varje system samt dussintals övervakningsskärmar. I detta myller av utrustning utför operatören sitt arbete. Ibland krävs även förflyttning mellan flera olika arbetsstationer.

Att behålla överblicken och effektiviteten i driftcentralen har blivit en rejäl utmaning. Hela syftet med en driftcentral är ju att omedelbart kunna överblicka situationen vid ett tillbud och agera direkt. I stället för att lägga all kraft på att åtgärda larmet, har första frågan blivit vilket tangentbord tillhör vilket system?

Genom att fortsätta bygga på gammal teknik, och addera utrustning till driftcentralen, minskar effektiviteten. Det finns helt nya möjligheter att bygga driftcentraler med multifunktionella tangentbord och integrerade skärmar där samtliga system integreras i ett kontrollbord.

Kravet från politiker och myndigheter måste därför vara kristallklart - driftcentraler som betjänar samhällskritiska funktioner måste bygga på smart teknik där systemen samarbetar och operatören kan arbeta effektivt. Det handlar om kritiska funktioner och i värsta fall människoliv.

Mikael Bergqvist, Sverigechef TM-Group