DEBATT

”Undantagsregel för markarbete skapar gråzon i grundvattenfrågor”

Arbete under markytan.
Arbete under markytan.

DEBATT. Dagens grundvattenlagstiftning är tungrodd och illa anpassad till samhällets nutida och framtida behov. Omfattande tillståndsplikt och tidskrävande tillståndsprocesser ger upphov till stor gråzonsverksamhet på tveksam juridisk grund. Vi som branschföreträdare anser en modernisering av lagstiftningen är nödvändig, skriver tre företrädare för Svenska Geotekniska föreningen.

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

Aktörer som kommuner, regioner, exploatörer, fastighetsbolag, bolag för el- och kommunikationsförsörjning, Trafikverket, gruv- och täktbolag med flera påverkas av grundvattenlagstiftning vid byggnation under markytan. 

Dagens grundvattenlagstiftning är kostnadsdrivande och illa anpassad till samhällets behov av anläggande och byggnation under mark. Rigid lagstiftning reglerar all bygg, täkt och gruv-verksamhet som påverkar grundvatten, och tillstånd krävs enligt miljöbalken. 

Vi är många i branschen som upplever situationen som problematisk och vill uppmana regeringen att inleda arbete med att skapa en mer förutsebar och rättssäker lagstiftning anpassad efter dagens samhällsbehov.

Syftet är lovvärt och enligt miljöbalkens anda att skydda och bevara naturen till efterföljande generationer, men effekten av en för rigid lag blir i stället att många mindre projekt utförs i skymundan på oklar juridisk grund och under bristande tillsyn. 

Det är dåligt för alla parter och kan inte vara lagstiftarens mening. Vi är många i branschen som upplever situationen som problematisk och vill uppmana regeringen att inleda arbete med att skapa en mer förutsebar och rättssäker lagstiftning anpassad efter dagens samhällsbehov. Detta behöver också bidra till förenklade och mer effektiva tillståndsprocesser.

Grundprincipen i dag är att all grundvattenbortledning är tillståndspliktig och kräver juridisk prövning i mark- och miljödomstol. I princip innebär detta bland annat att en kortvarig, grund schakt för ny vattenledning i jordbruksområde kräver samma juridiska prövning som en tunnel i en storstadsmiljö. Vi menar att detta är orimligt och sätter många verksamhetsutövare i en sits att begå miljöbrott utifrån dagens lagstiftning.

I dagens system finns ett undantag från tillståndsplikt enligt 11 kap 12 § miljöbalken, vilken innebär att tillstånd inte krävs om det är uppenbart att det inte finns någon risk för skada på allmänna och enskilda intressen. Dess tillämpbarhet är dock omstridd och olika praxis råder i olika verksamheter och regioner. 

Att undantagsregeln tillämpas i sådan stor omfattning beror på att det saknas alternativ till en tillståndsprocess med betydande kostnader (miljontals kronor) och som tar orimligt lång tid (ofta 1–2 år i sin helhet) även för mindre ingrepp.

Användandet av undantaget kan dels innebära stora fördyringar av den utövade verksamheten och dels juridiska risker och konsekvenser för verksamhetsutövaren. Det kan också leda till bristande tillsyn och att risker för att orsaka skador i omgivningen förbises. Undantagsregeln är trots detta ofta använd i brist på andra lämpliga/rimliga möjligheter.

Undantagets skrivning och etablerad praxis gör dock många gånger arbetssättet och positionerna krystade och verksamhetsutövare klamrar sig fast vid sin egen eller konsulters tolkning av om enskilda och allmänna intressen kan skadas. Att undantagsregeln tillämpas i sådan stor omfattning beror på att det saknas alternativ till en tillståndsprocess med betydande kostnader (miljontals kronor) och som tar orimligt lång tid (ofta 1–2 år i sin helhet) även för mindre ingrepp.

I en uppdaterad lagstiftning bör det finnas möjlighet att anpassa utredningsbehov och prövning efter storleken och riskerna för negativ påverkan och skador. Verksamhetsutövare behöver ges möjlighet att kunna anmäla åtgärder med begränsade risker istället för att förlita sig på en undantagsregel med mycket oklar tillämpning. Detta skulle ge större juridisk trygghet för verksamhetsutövare och ge myndigheter, allmänhet och andra intressen inblick i denna typ av verksamheter. 

Niklas Blomqvist, fil. mag, hydrogeolog
Niklas Blomqvist, fil. mag, hydrogeolog
Linn Ödlund Eriksson, civilingenjör, hydrogeolog.
Linn Ödlund Eriksson, civilingenjör, hydrogeolog.
Rickard Hulling, advokat miljörätt.
Rickard Hulling, advokat miljörätt.

För samhället möjliggörs också en bättre kontroll av risker och tillsyn. Liknande möjligheter till anmälan finns redan i dag för andra typer av vattenverksamhet av mindre omfattning (exempelvis bortledning av ytvatten), men alltså inte för grundvatten.

Dagens situation är otillfredsställande, oförutsägbar, rättsosäker och kostar mycket för samhället. Vi uppmanar därför regeringen att ta initiativ till en översyn av grundvattenlagstiftningen för att få den bättre anpassad efter dagens samhällsbehov.

Svenska Geotekniska Föreningens grundvattensektion genom

Niklas Blomqvist, fil mag, hydrogeolog

Linn Ödlund Eriksson, civilingenjör, hydrogeolog

Rickard Hulling, advokat miljörätt

DELTA I DEBATTEN

Vill du skriva en debattartikel eller en replik?

Kontakta Ny Tekniks debattsida på debatt@nyteknik.se

Tänk på detta:

• Texten ska vara unik för Ny Teknik.

• Texten ska vara max 4 000 tecken inklusive mellanslag.

• Undvik förkortningar och utropstecken.

• Peka ut och beskriv ett problem eller en lösning, samt hur du eller ni vill lösa problemet eller ta vara på möjligheten.

• Var tydlig med vem du eller ni debatterar med och varför.

• Bifoga gärna porträttbild och ange fotobyline.