”Sverige riskerar missa stor möjlighet med elektrobränsle”

Det råder en skriande brist på fossilfria drivmedel till den tunga transportsektorn. Tiden är på väg att rinna ut om EU:s medlemsländer ska uppnå de mål gällande fossilfria transporter som är uppsatta inom ramen för Repower EU – EU-kommissionens plan för att minska beroendet av rysk gas.

Det kommer att krävas en snabb och massiv etablering av anläggningar som kan producera alternativ till bensin, diesel och fossilt flygbränsle. Sverige har utmärkta förutsättningar att producera elektrobränslen. Ändå saknas en tydlig och offensiv strategi för att Sverige inte ska missa denna affärsmöjlighet och fortsätta vara konkurrenskraftigt.

Den nyligen avslutade valrörelsen i Sverige präglades i hög grad av diskussioner om skenande elpriser och hur Sverige ska lösa den förväntade nära förestående bristen på elproduktion som bygger på prognoser om att efterfrågan på el kommer att fördubblas fram till 2045. Och det är kanske inte så konstigt att klimatfrågan kommer lite i skymundan när stora delar av befolkningen oroar sig för om de ska kunna betala sina elräkningar i vinter. Ändå hänger dessa frågor väldigt tätt samman med varandra.

Just nu bildas en ny regering. Det blir extremt viktigt att hitta partiöverskridande lösningar för energipolitiken som ger stabila förutsättningar för att investera i en elektrifiering av Sverige.

Elektrifiering medför enorma möjligheter för ökat välstånd i samhället. En tillgång på fossilfri el öppnar för elintensiva företagsetableringar som genererar arbetstillfällen och skatteintäkter. Det handlar om olika vägar för att kraftigt minska vår klimatpåverkan.

Men de indirekta möjligheterna med elektrifiering, kallat Power-to-X , upptog inte särskilt stort utrymme i valrörelsen. Power-to-X innebär att använda el till att producera någonting annat än direktverkande el, exempelvis syntetiskt bränsle eller vätgas.

Värre ändå är att Power-to-X endast behandlas ytligt i den nationella strategi för elektrifiering som presenterades tidigare i år. Vätgasproduktion samt infångning och lagring av koldioxid nämns visserligen. Men elektrobränslen som e-metanol tillmäts inte tillräckligt stor vikt med tanke på de enorma möjligheter detta ger för en hållbar omställning.

E-metanol har potential att revolutionera transportsektorn såväl på land och hav som i luften. Den framställs av vätgas från elektrolys i kombination med biogen koldioxid. Genom att i processen använda fossilfri el och infångad biogen koldioxid från till exempel kraftvärme får man klimatneutral metanol som lämpar sig synnerligen väl som bränsle i förbränningsmotorer.

Förbränning av metanol sker vid låga temperaturer utan utsläpp av sot. En övergång till metanol som bränsle skulle därför också ha stora effekter på utsläppen av kväveoxid och andra föroreningar. Metanol har också fördelen att det inte krävs så stora tekniska modifieringar i existerande teknik för att det ska fungera som ersättning till bensin. Metanol kan redan i dag blandas med bensin och användas i personbilar.

Metanolens egenskaper gör att den lämpar sig bättre för att lagra och transportera än till exempel flytande naturgas då det inte är lika känsligt för yttre påverkan

Men metanolens lämplighet som bränsle begränsas inte till fordon som framförs på väg. Fartyg kan drivas med metanol, liksom flygplan efter konvertering till jet fuel. En studie genomförd av konsultföretaget Ramböll på uppdrag av den danska energimyndigheten visar att Power-to-X har en global marknadspotential på upp till 2 300 miljarder euro fram till 2035. Då inkluderas vätgas, ammoniak och bränsleceller. För enbart e-metanol visar potentialen på 80 miljarder euro.

Vi har alltså här en möjlighet att på relativt kort tid kunna minska koldioxidutsläppen avsevärt, stärka oberoendet från fossil energi och samtidigt ta tillvara en fantastisk affärsmöjlighet. Men för att framställa e-metanol behövs mycket el. Det är därför synnerligen viktigt att onödiga hinder inte läggs i vägen för etableringen av sol- och vindenergi. Dessa båda kraftslag tar relativt kort tid att bygga. Majoriteten av projekttiden utgörs av tillståndsprövningar och andra byråkratiska processer som kan kortas avsevärt.

En annan faktor som försvårar etableringen av sol- eller vindkraftsparker är möjligheten att ansluta till elnätet.

Flera förslag ligger nu på bordet för hur tillståndsprocesser ska kunna förkortas och förenklas. Det kan inte nog understrykas hur viktigt detta är för att Sverige ska nå uppsatta klimatmål, men också för att vi ska vara konkurrenskraftiga framåt. Det handlar inte om att välja ett kraftslag före ett annat, eller ett enskilt drivmedel att föredra i transportsektorn. Alla fossilfria alternativ är en del av lösningen och medlet för att nå dit är elektrifiering.

Peter Braun, projektchef för Sverige, Norge och Finland, European Energy