DEBATT
”Sverige bör bygga ut solenergin – innovationer ökar verkningsgraden”
DEBATT. Hur kunde Tyskland nå cirka 60 TWh el från solceller år 2022, på bara fyra år? Det saknas tyvärr kraftfulla lobbyaktörer i Sverige avseende solceller. Sverige behöver ett teknikvärderingsråd, skriver Rune Wigblad.
Annons
Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.
En tysk som besökte mig i Sverige noterade att det inte finns så mycket solceller här. I Tyskland är tak och åkrar jämförelsevis fulla med solceller. Solcellerna i Tyskland gav år 2022 cirka 11 procent av landets el. I Kina uppemot 30 procent och i Danmark cirka 6 procent.
I Sverige var det bara cirka 1 procent år 2022, som 2023 närmade sig 1,8 procent. På fyra år ökade Tyskland andelen el från solceller snabbt med omkring 9 procent.
Hur kunde Tyskland nå cirka 60 TWh el från solceller år 2022, på bara fyra år? Där skedde en medveten politisk satsning i ett pressat läge där kärnkraften skulle avvecklas enligt ett kontroversiellt beslut, samtidigt som gasleveranserna från Ryssland avbröts.
60 TWh motsvarar runt en tredjedel av Sveriges elproduktionen som år 2022 var cirka 170 TWh.
Kan Sverige kopiera Tysklands snabba utbyggnad av solelskapacitet med en medveten satsning? Då skulle solcellskapacitetens andel av elproduktionen öka från nära 2 procent, först till en kritisk massa, och därefter till 30-40 procent, fram till 2027. I Sverige satsar regeringen på ny kärnkraft och skjuter upp klimatmålet till 2045. Satsningar på kärnkraft och/eller havsbaserad vindkraft får kraftfull effekt tidigast efter år 2030. Solceller är ett intressant alternativ som ger snabbt resultat.
Sverige behöver bättre teknikvärderingar för att förstå dynamiken som pågår. Dynamiken i exemplet perovskit visar att Sverige behöver ett teknikvärderingsråd för kontinuerligt upprepade analyser av möjliga teknikgenombrott.
Annons
De solceller som dominerar marknaden är kiselbaserade (cirka 95 procent 2022) och dessa har blivit billigare. I optimistiska prognoser är de nya solcellerna med ”mirakelmaterialet” perovskit lättviktiga, flexibla, mycket billigare att producera, samt viktigast – de har hög omvandlingseffektivitet.
Kina dominerade världsproduktionen av vanliga solceller för 2022 med cirka 78 procent. Sverige bör liksom vissa nyindustrialiserade (NIC) länder som Kina göra ett grodhopp till den senaste teknikutvecklingen, perovskit. Ett tekniskt grodhopp implementerar teknikens framkant som vi kan satsa på i stället för att köpa kinesiska kiselsolceller.
Inom solcellsområdet pågår flera nya innovationer för att öka verkningsgraden. Olika varianter av perovskit tycks dock ha de bästa möjligheterna för hög effektivitet.
Perovskit kan kombineras med kiselceller och blir då tandemsolceller som utnyttjar ett större ljusspektrum och därför når mycket hög omvandlingseffektivitet. Språnget verkar kunna bli från 20 procent till upp till 40 procent.
Det pågår en kapplöpning i världen för att skapa massproduktion med ny enkel produktionsteknik för perovskit, där man också försöker klara vissa initiala kvalitetsproblem. Många olika forskningsmiljöer i världen driver utvecklingen. Jag har listat 21 sådana stora satsningar i min rapport ”En spaning på internationell massproduktion av perovskite solceller”. Anmärkningsvärt är att Toyota planerar att integrera perovskitsolceller i sina elbilar som produceras från år 2026.
Sommaren 2023 gjorde en artikel i The Guardian bedömningen att tandem-celler kommer att vara kommersiellt tillgängliga inom fem år. Andries Wantenaar (solcellsanalytiker på Rethink Energy) bedömde hösten 2023 emellertid ett snabbt genombrott och att “First movers” kommer att bli fem aktörer; Microquanta Hangzhou, Utmo Light Wuxi Jiangsu Province, GCL System Integration München, Caelux Kalifornien, och Oxford PV UK. Han ser också ett genombrott för nästan alla aktörer år 2026.
Sverige är ett av världens mest innovativa länder, men vad hjälper det om innovationerna hamnar utomlands? First Solar i USA köpte till exempel i maj 2023 upp det svenska innovativa och högteknologiska perovskitföretaget Evolar.
Det saknas tyvärr kraftfulla lobbyaktörer i Sverige avseende solceller. Solel ger huvudsakligen ett decentraliserat energisystem som kan kombineras med lokal eller överförd el för energilagring. Sverige behöver bättre teknikvärderingar för att förstå dynamiken som pågår.
Dynamiken i exemplet perovskit visar att Sverige behöver ett teknikvärderingsråd för kontinuerligt upprepade analyser av möjliga teknikgenombrott.
Rune Wigblad, professor i företagsekonomi, med inriktning industriell ekonomi, verksam vid Strömstad akademi
