Opinion

”Sluta jaga de svenska småföretagen”

Maria Malmer Stenergard, skattepolitisk talesperson och riksdagsledamot (M)
Maria Malmer Stenergard, skattepolitisk talesperson och riksdagsledamot (M)
Foto: Jörgen Appelgren
Foto: Jörgen Appelgren

DEBATT. Regeringens jakt på småföretagare riskerar näringsklimatet och möjligheterna att anställa. Företagande ska löna sig, inte vara en pengapåse för finansministern, skriver Maria Malmer Stenergard (M).

Sverige har ett stort ingenjörskunnande som har skapat mycket av vår välfärd. De stora svenska exportföretagen är starka på sina marknader och Stockholm är Europas kanske starkaste startup-scen. Det är positivt.

Men för att svenska företag, oberoende av storlek, ska fortsätta att växa och vara framgångsrika krävs goda förutsättningar för företagande. Det är inte minst viktigt att de små och medelstora företagen växer. Fyra av fem nya jobb skapas i små och medelstora företag.

Företrädare för regeringen pekar gärna och ofta på listor där Sverige placerar sig högt när det kommer till närings- och innovationsklimat. Placeringen 120 nämns dock sällan av regeringen. Den står för hur skatterna påverkar incitamenten. Placeringen är för övrigt 26 platser sämre än föregående år. Självklart består näringsklimatet av mer än skatter, men det går inte att – som regeringen – helt bortse från ett av de viktigaste incitamenten för företagande.

I höstas presenterades utredningen om beskattning av fåmansbolag, även kallad 3:12-reglerna. De avgör hur den sammanlagda beskattningen av lön och utdelning ser ut för fåmansföretag. Utredningen föreslår en skärpning av beskattningen av småföretagare med betydande skattehöjningar.

Vi har gett Riksdagens utredningstjänst i uppdrag att räkna på effekterna av förslaget. En egenföretagare kan få en skattehöjning på upp till 20 000 kronor per år, enligt deras beräkningar.

Organisationen Företagarna är, som många andra, kritisk i sitt remissvar till regeringen och pekar på att det finns ägare som skulle drabbas av skattehöjningar på mellan 74 och 114 procent. Åtminstone 300 000 företag och 400 000 delägare påverkas av förändringarna, enligt beräkningar från Svenskt Näringsliv. Av dessa kommer 150 000 företagare att få högre skatter.

Exempelvis teknik- och it-konsulter är två typer av småföretagare som kan komma att drabbas. En motsvarande skattehöjning på lönearbete skulle ses som ett oacceptabelt slag mot privatekonomin.

Många små företag, inte minst startup-bolag, har svårt att rekrytera spetskompetens. Ett av skälen är att de inte kan lönekonkurrera med stora företag. I det fallet kan optioner till personalen vara en del av lösningen. Tyvärr var regeringens förslag till nya optionsregler alltför tunt och försiktigt. Vårt förslag är mer generöst och påminner om det som finns i Storbritannien. Vi vill att företag med upp till 250 anställda ska omfattas, taket för nettoomsättningen ligger på 350 miljoner kronor och vi har ingen gräns på företagets ålder.

Sedan regeringen tillträdde har de höjt skatterna på tillväxt och jobb med 40 miljarder kronor. De planerade kommande höjningarna ligger på 20 miljarder kronor och de nya 3:12-reglerna är tänkta att ta in omkring fem miljarder. Sammantaget innebär detta att regeringen gång på gång försämrar den svenska konkurrenskraften och gör det svårare för såväl etablerade som nystartade företag att växa.

Regeringens jakt på småföretagare riskerar det svenska näringsklimatet. Sverige behöver fler företag, som växer och anställer, inte färre. Företagande ska löna sig, inte vara en pengapåse för finansministern. Därför säger vi nej till ensidiga skattehöjningar för landets startupbolag och småföretagare.

Maria Malmer Stenergard, skattepolitisk talesperson och riksdagsledamot (M)