Opinion

”Satsa på smartare energisystem”

Björn O. Nilsson, vd IVA, Jan Nordling, huvudprojektledare Ett energieffektivt samhälle och Bo Normark, ordförande arbetsgruppen Smarta energisystem, Ett energieffektivt samhälle.
Bo Normark, ordförande arbetsgruppen Smarta energisystem, Ett energieffektivt samhälle.
Björn O. Nilsson, vd IVA.
Jan Nordling, IVA, huvudprojektledare Ett energieffektivt samhälle.

DEBATT. Ett nytt verktyg för att få koll på energiförbrukningen och ROT-avdrag för energieffektivisering. Det är två av fem förslag för att möta de nya kraven på vårt elsystem. Vi måste gå från ord till handling, skriver Björn O. Nilsson, Bo Normark och Jan Nordling.

Sveriges energisystem står inför stora utmaningar: Ökad andel förnybar energi höjer kraven på elnätens överföringskapacitet och förmåga att lagra energi. Även elbilar och lokal elproduktion ställer nya krav.

Det som krävs är smarta energisystem – ett system som gör att tillförd energi på ett så effektivt sätt som möjligt matchar användningen. Vi presenterar i dag ett antal konkreta förslag i vår rapport Smarta energisystem.

1. Skapa verktyget Energikollen.

Energianvändningen bör göras synlig och påverkbar för konsumenten. Alla bör ha tillgång till information om den egna energianvändningen och kunna jämföra med andra användare.

Inom andra områden finns goda exempel som Räntekartan, Bredbandskollen och Elpriskollen. Vårt förslag är att myndigheterna skapar Energikollen som en neutral arena, med möjlighet för slutkonsumenterna att vara aktiva.

2. Skapa ROT+ för att premiera energieffektiviseringsåtgärder för användare.

ROT har varit framgångsrikt, men genom att ge speciella villkor för åtgärder för att spara energi kan man utveckla ett befintligt system till ännu större samhällsnytta: ROT+.

En möjlig lösning i ROT+ är skatteavdrag för en del av kostnaden för till exempel energieffektiva tvättmaskiner eller kylskåp. Även kostnader för lagring av värme och el kan ingå.

3. Utred möjligheterna med samverkan mellan el- och värmesystem.

Samverkande el- och värmesystem kan ge stora vinster. Men det finns hinder i form av kunskapsbrist och regler som måste överbryggas. Därför bör Energimyndigheten få uppdraget att utreda hur detta ska ske.

Det ökande behovet av energilager i Sverige kan lösas med el- eller värmelager. Potentialen illustreras i det termiska värmelager som byggts i Borås fjärrvärmesystem, med en lagringskapacitet på cirka 60 000 elbilar.

4. Skapa riskhanteringsenheten Energikreditnämnden.

Det finns goda exempel på effektiva energilösningar genom samarbete mellan till exempel industri och energiföretag. Men ger också nya typer av risker som måste hanteras: vad händer om en del i systemet omstruktureras? Ett instrument, typ Exportkreditnämnden, för riskdelning som skulle minska trösklarna för denna typ av projekt.

5. Skapa ett kunskapscentrum för smarta energisystem.

Bättre kunskap kan bidra till att energisystemet blir mer flexibelt och effektivt. För att höja kunskapen om smarta energisystem krävs kunskapshöjande åtgärder. Vi föreslår att regeringens nationella råd för smarta elnät får fortsätta sitt arbete och implementera den plan som tas fram.

Att satsa på smarta energisystem ger stora möjligheter. Sverige har goda förutsättningar – låt oss nu gå från ord till handling.

Bo Normark, ordförande arbetsgruppen Smarta energisystem, Ett energieffektivt samhälle.

Björn O. Nilsson, vd IVA.

Jan Nordling, huvudprojektledare Ett energieffektivt samhälle.