”Räkna med fjärrvärmen i smarta näten”

Bebyggelsen har en ny roll att spela i energisystemet, som energilager för att balansera väderberoende produktion av el med vindkraft och solkraft. Detta har uppmärksammats i det pågående arbetet inom Energikommissionen men det förbises helt av Sweden Green Building Council (SGBC) i utvecklingen av den nya versionen av miljöcertifieringssystemet för byggnader, Miljöbyggnad.

Det talas mycket om ”smarta nät” och användarflexibilitet. Det man då normalt avser är laststyrning i nät för distribution av elektrisk kraft, så kallade ”smarta elnät”. Men denna definition av begreppet är för snäv, eftersom laststyrning kan tillämpas även i nät med andra energibärare än el, som till exempel i fjärrvärmenät eller i gasnät. Det man egentligen borde tala om är ”smarta energinät”.

Energi kan lagras med olika tekniker. Elektrisk kraft kan lagras i batterier och varmt vatten kan lagras i ackumulatortankar. Ytterligare ett sätt att lagra energi är att utnyttja den termiska tröghet som finns i byggnaders väggar, tak och golv. Detta är för övrigt ett mycket kostnadseffektivt sätt att lagra energi. En byggnad av sten eller betong av sådan typ som normalt finns i städer har en termisk tröghet som innebär att man kraftigt kan förändra energianvändningen i upp emot åtta timmar utan att inomhustemperaturen påverkas nämnvärt. Kombineras detta över en större grupp fastigheter med hjälp av samverkande laststyrning skapas ett ”smart energinät”.

De vanligaste teknikerna för uppvärmning av byggnader i Sverige är värmepump och fjärrvärme. Värmepumpar har en självklar koppling till elsystemet i och med att de drivs med el. Fjärrvärme kan produceras i kraftvärmeverk samtidigt som el produceras. Fjärrvärme kan även produceras med värmepumpar eller med elpannor. Således har även fjärrvärmen en stark koppling till elsystemet. Med andra ord kan balansering av elsystemet göras med laststyrning av bebyggelsens värmeanvändning oavsett om byggnaderna värms med värmepump eller fjärrvärme.

Den fråga som dominerat den svenska energidebatten under det senaste året är Energikommissionens arbete med effekt i kraftsystemet, frågan om hur den el vi använder ska produceras när kärnkraften stängs ner och ersätts med väderberoende produktion som vindkraft och solkraft. Parallellt med Energikommissionens arbete med effektfrågan har SGBC utvecklat nya betygskriterier för Miljöbyggnad.

I Miljöbyggnad ges betyg både för byggnadens energiprestanda och för den energi som levereras till byggnaden. Hur väl byggnaden interagerar med det omgivande energisystemet betygsätts inte. Vi menar att även detta borde beaktas i Miljöbyggnads betygskriterier. Då skulle byggnader som kan laststyras för att balansera väderberoende elproduktion premieras framför byggnader som inte kan laststyras.

Utöver möjligheten att balansera väderberoende produktion av el finns ytterligare nyttor med laststyrning av värmepumpar och fjärrvärme. Till exempel kan energi fördelas på olika konsumenter vid bristsituationer i el- och fjärrvärmenät med flaskhalsar, och fler nya konsumenter kan kopplas in på befintliga nät då energiuttaget jämnas ut. Det har också visat sig att byggnader som laststyrs inte bara flyttar användningen av energi över tid utan även minskar den totala energianvändningen.

Tiden är mogen för en storskalig införsel av laststyrning i bebyggelsen. Behovet finns och utvecklingen av den digitala tekniken har kommit så långt att det går att göra automatiserat och i stor skala.

Det som hämmar utbyggnaden av ”smarta energinät” är att de regelverk och styrmedel som påverkar energisystemet inte tillräckligt väl premierar laststyrning och användarflexibilitet.

Patrick Isacson, verkställande direktör, NODA Intelligent Systems AB

Christian Johansson, teknisk chef, NODA Intelligent Systems AB

Erik Dotzauer, styrelseledamot, NODA Intelligent Systems AB