”Nya regeringen måste slåss om EU:s forskningsmiljarder”

Finnes: Världens största forskningsprogram, EU:s Horisont Europa, med en föreslagen budget på 100 miljarder euro.

Sökes: En ny svensk regering som slår vakt om att det nya ramprogrammet blir en succé för svensk industri, forskning och innovation.

Samverkan för industriell forskning inom EU är avgörande för konkurrenskraft och omställningen till en hållbar ekonomi. Den regering vi nu väntar på måste därför snabbt ta initiativ för att förstärka samarbeten inom forskning och innovation, både här i Sverige och i EU.

Horisont 2020 är EU:s ramprogram för forskning och innovation. Programmet är världens största, med en budget på runt 80 miljarder euro för perioden 2014-2020. Programmet har tre så kallade pelare inom vilka projekt kan få finansiering. Pelarna har inriktning mot spetskompetens, industriellt ledarskap och samhälleliga utmaningar.

En central del i EU:s ramprogram är att stärka näringslivets konkurrenskraft globalt och att man därför satsar på excellent forskning, spetsteknologier och att vidareutveckla innovationssystemet.

Förhandlingarna om Horisont Europa, som är det ramprogram som ska ersätta Horisont 2020 och med en föreslagen budget på ca 100 miljarder euro, är i full gång. Samtidigt börjar tiden närma sig i Sverige för en ny forsknings- och innovationsproposition.

Båda arenorna är avgörande för Sveriges och Europas konkurrenskraft. Det är genom forskning och innovation som svensk och europeisk industri även i fortsättningen kan ligga i absolut framkant. Och det är inom ramen för det europeiska forskningsprogrammet som detta görs bäst.

Programmen har gett god avkastning, tack vare en nära samverkan mellan företag, akademi och institut. Här uppstår dynamiska synergier, till nytta för både samhälle och enskilda företag. Framgången förklaras också av den tydliga inriktningen mot tillämpad forskning. Ur den föds konkreta resultat som kan växlas upp till nya affärsidéer och växande företag.

I Horisont Europa lyfter EU-kommission fram FN:s hållbarhetsmål som särskilt viktiga, och håller tydligt fram frågor som gäller råvaruproduktion. Det handlar bland annat om en hållbar och ansvarsfull gruvdrift, samt råvarornas roll för en mer cirkulär ekonomi.

Samverkan på svensk mark har också varit av stor betydelse för svenska teknikföretags förmåga att konkurrera på tuffa, globala marknader. Sverige har utvecklat starka miljöer för ett nära utbyte av kunskap och idéer mellan olika aktörer, och inte minst lyckats skapa bryggor mellan globalt ledande företag och små- och medelstora företag.

Redan i dag kommer varannan forskningskrona från industrin, varaktigt mellan 60 och 70 miljarder kronor per år (SCB).

Att slå vakt om denna samverkan, både på svensk och europeisk nivå, måste bli en prioriterad uppgift för en tillträdande regering. Den tillämpade forskningen är avgörande för Europas och Sveriges framtid. Vår förmåga att hävda oss i den internationella konkurrensen bestämmer nivån på vårt välstånd och vår välfärd. Men den är också avgörande för omställningen till en mer hållbar ekonomi och samhälle.

Sveriges och Europas konkurrenskraft står inför ett avgörande vägskäl. Nu är tiden inne för att dra utvecklingen åt rätt. Få saker torde vara viktigare för en kommande regering.

Regeringen bör ta på sig rollen som pådrivare för ett förstärkt ramprogram om forskning och innovation där en av hörnstenarna är samverkan kring tillämpad forskning. Där företag, akademi och institut tillsammans utvecklar ny teknologi och kunskap. Här bör regeringen särskilt trycka på industrins roll som nyckelaktör när det gäller utveckling av nya lösningar för att möta en rad av samhällsutmaningar.

Vidare, är en fortsatt satsning på spetsteknologier viktig. Det är den som driver på i riktning mot utvecklingens absoluta framkant. Regeringen bör också säkerställa att de små och medelstora företagen har en central plats i programmet. Dessa företag utgör en viktig bas för Europas industri.

Ulf Lindberg, näringspolitisk chef Teknikföretagen

Peter Johansson, biträdande avdelningschef Teknikföretagen